I Qatar är det moderna slavarbetet verklighet. Nyligen hemkommen från en fältresa tillsammans med BWI är intrycken om alla de unga kvinnor och män som tvingas arbeta under omänskliga förhållanden och bo i stora läger omöjliga att skaka av sig. Trots omvärldens protester så har villkoren för de som är mest utsatta i vissa fall förvärrats.
Fotbolls VM ska spelas i Qatar 2022 på arenor som byggs av migrantarbetare. Dödsfallen har varit obegripligt många, korruptionen av Fifa är välkänd. Allt annat än att förvägra Qatar att ordna turneringen innan man har vidtagit alla nödvändiga villkor för att leva upp till grundläggande villkor är orimligt.
Inkvarterade i Labour Camps bor migranterna tätt sammanpackade, ibland tio personer i rum som endast är anpassade för fyra. I lägren jag besökte var köken underdimensionerade, smutsiga och i de närmaste obrukbara. Endast åtta toaletter och duschar finns på ca 100 personer. Omständigheterna för arbetarna är under all värdighet, arbetsgivarnas kortsiktiga intressen går före respekten för människor och ingångna avtal.
Trots att omvärldens kritik hårdnar mot den lilla Emirstaten vägrar myndigheterna att genomföra reformer av den strikta arbetsmarknadslagen och det djupt kränkande Kafalasystemet som tvingar migranterna att stanna hos arbetsgivare i minst två år utan möjlighet att lämna landet – oavsett hur illa situationen än är för dem.
Den 10 november kommer ILO ( International Labour organisation) att hålla styrelsemöte i Geneve. Qatar är återigen med på dagordningen. Skälet är att ITUC (Internationella fackliga samorganisationen) har anmält Qatar till ILO för flera brott mot grundläggande rättigheter och kräver att ILO ska genomföra en undersökning på plats i landet för att få klarhet i hur situationen ser ut gällande förekomsten om slav och tvångsarbete. För att möta kritiken presenterade Qatars myndigheter nyligen en ny arbetsmarknadslagstiftning som ska ersätta det tidigare så hatade Kafalasystemet – men lagen förändrar inte någonting. Det är fortfarande arbetsgivaren som ska godkänna när den enskilde vill sluta på företaget och åka hem. Det är oklart om hur lång tid överklaganden kommer att ta, vilket betyder att migranterna kommer att tvingas att arbeta kvar på företag som hotar med repressalier och indragna löner. Införandet av den nya lagen kommer att ta minst ett år och för de 1,8 miljoner migranter som befinner sig i Qatar riskerar det att bli en lång väntan på förbättringar som aldrig kommer att ske.
De flesta migranter som befinner sig i Qatar kommer från Indien, Filippinerna, Bangladesh, Sri-lanka och Nepal. I sina hemländer möts de av rekryteringsföretag som lovar en anständig lön, bra boende, rimlig arbetstid och rekreationsmöjligheter. När de väl kommer fram blir verkligheten en annan, lönen blir halverad och ibland aldrig utbetalad. Det är mycket dåliga boendeförhållanden och långa pendlingsavstånd i bussar som saknar luftkonditionering samtidigt som värmen är uppemot 50 grader.
Qatar är ett av världens rikaste länder – rikedom byggd på gas, olja, girighet och cyniskt utnyttjande av fattiga unga män och kvinnor. Det är högtid att omvärlden omedelbart med kraft sätter press på Qatar genom att ILO ges rätt att undersöka anklagelserna om slavarbete och att Fifa omedelbart drar tillbaka VM i fotboll. Det blir annars en turnering som kommer att spelas på planer i skuggan av 7 000 döda unga kvinnor och män vars enda önskan var att skapa ett bättre liv för sig och sina familjer.
