I sin slutreplik på DN-debatt (28/9), om sjukfrånvaro och sektorsskillnader, försöker Svenskt Näringsliv (SN) bemöta de invändningar som LO (DN-Debatt 21/9) och Andersson och Lindbom (21/9) fört fram i sina repliker på SNs inledande artikel (21/9). I slutrepliken snor dock SNs bara in sig i ännu fler pinsamheter och uppenbart skruvade och hårdvinklade argument.
Det är exempelvis minst sagt uppseendeväckande att SN tycks anse att den som vill bygga analyser rörande sjukfrånvaron på mer än enbart enkla statiska samband mellan två enskilda faktorer sysslar med ”bortförklaringar”. Den fråga som helt naturligt inställer sig är om SN anser att också Försäkringskassan (FK) sysslar med bortförklaringar. SN anger själv FK som statistikkälla, men ”glömmer” att nämna att FK faktiskt varnar för att använda statistiken just på det sätt som SN gör.
I den rapport från FK som redogör för sektorsskillnader rörande sjukfrånvaron framhålls att skillnader i ”chefskap och arbetsmiljö”, dvs den enda enskilda faktor som SN lyfter fram, bara är en av flera möjliga förklaringsfaktorer. FK nämner dessutom uttryckligen, till skillnad från SN men i likhet med LO, en rad andra tänkbara förklaringsfaktorer (se ”Sjukfrånvaro per bransch och sektor…”, s. 8):
- “Skillnader i anställningsformer och avtalsförhållanden: individer som saknar fast anställning har lägre sjukfrånvaro vilket delvis kan bro på att de har sämre sjukförsäkring och undviker sjukfrånvaro för att inte förlora arbetet
- Sjukflexibilitet, det vill säga i vilken grad en nedsättning av arbetsförmågan tillåter arbete och närvaro på arbetsplatsen
- Skillnader i sammansättning av anställda såsom kön, ålder, utbildning etc.
- Verksamhetens inriktning och innehåll, exempelvis hur marknaden ser ut i olika branscher och vilka förutsättningar verksamheten har att välja – och påverka – sitt uppdrag.”
FK gör alltså precis som LO, dvs man avstår från att enbart använda enkla statistiska samband som förklaring till varför det finns skillnader mellan olika sektorer när det gäller sjukfrånvaro. Innebär detta att SN anser att även FK sysslar med ”bortförklaringar”?
Det finns självklart ingen anledning för LO att försvara de kommunala arbetsgivare som år efter år struntar i att ta ansvar för de anställdas hälsa. Sådana arbetsgivare finns, såväl kommunala som privata. Fackförbundet Kommunal förtjänar självklart allt stöd de kan få för att förbättra situationen för sina medlemmar på dessa arbetsplatser!
Men ska vi på ett seriöst sätt försöka förstå varför det finns skillnader i sjukfrånvaro mellan olika sektorer och driftsformer måste vi faktiskt syssla med det SN kallar för ”bortförklaringar”, dvs inse frågans komplexitet och väga in flera relevanta variabler och förklaringsfaktorer i analysen. Det är detta som skiljer seriösa orsaksanalyser från hårdvinklade slutsatser dragna utifrån enkla statistiska samband.
Tyvärr kan vi se samma mönster av hårdvinklingar när Svenskt Näringsliv refererar till Ilmar Reepalus välfärdsutredning. Även här väljer Svenskt Näringsliv systematiskt och medvetet bort viktiga delar i Reepalus förslag för att skapa en så stor och dramatisk effekt som möjligt (se exempelvis SVTs granskning av SNs så kallade ”räknesnurra”). Det handlar exempelvis om att SN bortser från att välfärdsföretag över ett antal år enligt Reepalus förslag ska kunna periodisera vinster och förluster, vilket skapar möjlighet att exempelvis bygga upp buffertar för att klara av svängningar på ”marknaden”. Om man under tre föregående år gjort lägre vinster eller förluster, vilket kan vara vanligt när man bygger upp ett företag från noll, då får man ha högre vinst för att kompensera förlusterna.
Att använda statistik på det sätt SN gör för att underbygga hårdvinklade slutsatser som uppenbart gynnar det egna särintresset är allvarligt, inte minst i en tid när olika former av ”fake news” fått ökad spridning i och via sociala medier. Man kan tycka att en etablerad organisation, som vill ses som en seriös och trovärdig röst i det offentliga samtalet, borde hålla sig för god för denna typ av hårdvinklingar och inte själv underblåsa en utveckling som i förlängningen hotar ett faktabaserat offentligt samtal. Tyvärr tvingas jag konstatera att SN inte tar sitt demokratiska ansvar i detta avseende.
