I går publicerades nya glädjande siffror från Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten fortsätter att sjunka och i slutet av 2017 var antalet öppet arbetslösa eller i program 366 000 (en minskning med 6 300 på ett år). Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att inflödet av arbetslösa till Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag under året har varit rekordstort, en följd av det stora antalet flyktingar som kom till Sverige under hösten 2015. Den sjunkande arbetslösheten ska därför ses som en framgång för svensk arbetsmarknadspolitik.
Särskilt positiv är nyheten att extratjänster för nyanlända och långtidsarbetslösa utvecklas i rätt riktning. Extratjänster är en 100-procentig lönesubvention under högst två år för arbetsgivare i offentlig verksamhet och ideell sektor. Insatsen infördes i slutet av 2015 och hade ett dubbelt syfte; dels att få ut en växande grupp nyanlända och långtidsarbetslösa i jobb med kollektivavtalsenlig lön och på så sätt rusta personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, dels att motverka den stigande arbetskraftsbristen och stärka upp bemanningen i välfärden för att förbättra arbetsmiljön för befintlig personal och servicen för brukare/patienter/elever. Extratjänster skapar alltså en win-win-situation för samhället.
I slutet av 2017 hade över 11 000 personer en extratjänst, vilket är en ökning med 7 000 inom loppet av 18 månader. Av de 11 000 extratjänsterna har hälften gått till män och hälften till kvinnor, vilket är unikt för insatserna i Arbetsförmedlingens verktygslåda som ofta gynnar män i högre utsträckning. Regeringens mål om 6 500 extratjänster fram till årsskiftet nåddes redan i oktober. Arbetsförmedlingen förklarar framgången genom god samverkan mellan myndigheten, kommuner och arbetsmarknadens parter.
Det dröjde inte länge innan Svenskt Näringsliv sågade nyheten och själva insatsen. Från arbetsgivarhåll ifrågasätter man den kraftiga subventionsgraden och anklagar regeringen indirekt för att frisera arbetslöshetssiffror. Man visar att antalet individer i andra stödformer har minskat och att långtidsarbetslösheten ökar. Svenskt Näringsliv använder det som argument för att reformera arbetsmarknaden i grunden, genom att skapa enkla jobb med låga löner, montera ned åtgärdssystem, skrota LAS och privatisera Arbetsförmedlingen. Men skribenten verkar ha missat tre viktiga faktum:
Extratjänster bryter långtidsarbetslöshet
LO delar Svenskt Näringslivs oro om den ökande långtidsarbetslösheten. Att 154 000 individer, eller 4 av 10 av de öppet arbetslösa eller i program, har varit utan arbete i längre än 12 månader måste tas på stort allvar. Just därför är det glädjande att extratjänster finns på plats och utvecklas väl. 8 av 10 av de med extratjänster har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i två år eller mer. 4 av 10 av saknar en gymnasieutbildning. 2 av 10 har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det råder inga tvivel om att insatsen stärker individernas möjligheter till reguljära anställningar. Samtidigt mildras arbetskraftsbristen och befintlig personal inom välfärden avlastas. Extratjänster är därför en klok investering i humankapital!
Fler smarta lösningar är på gång
Att gruppen utan arbete längre än 12 månader har ökat med 6 600 personer under ett år kan till viss del förklaras av att Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är utformat för att ge nyanlända särskilda etableringsinsatser under två år, däribland kompetenskartläggning, stöd i det svenska språket och samhällsorientering. Vissa av dessa deltar även i ett av de 14 snabbspåren som Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter gemensamt utformar (också de utvecklas positivt). Det vore orimligt att förvänta sig att långtidsarbetslösheten inte skulle öka, men den attackeras just nu med en flerstegsraket. Från regeringens sida införs ett kunskapslyft med över 90 000 utbildningsplatser, vilket i kombination med studiestartstödet och utbildningsplikten för nyanlända, ska få fler arbetslösa vid skolbänken. På vårt initiativ har förhandlingar inletts mellan flera LO-förbund, Unionen, arbetsgivarorganisationerna och regeringen om etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa. Etableringsjobb är riktiga jobb som kombineras med svenska för invandrare (sfi) och annan kortare utbildning under högst två år, som sedan ska övergå till tillsvidareanställningar. Smarta insatser för arbetslösa kan göra skillnad!
Färre nystartsjobb är positivt, inte negativt
Det stämmer att antalet individer med nystartsjobb har minskat med cirka 10 000 sedan i fjol, men förklaringen ligger inte i att extratjänster ersätter nystartsjobb, även om det skulle varit önskvärt. Förklaringen ligger i att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson beslutade att skärpa kraven så att nystartsjobb, sedan 1 februari 2017, måste ge lön och övriga anställningsförmåner i nivå med kollektivavtal. Hade ministern velat snygga till arbetslöshetssiffrorna hade detta beslut aldrig kommit. Själva syftet med skärpningen var att styra bort nystartsjobb från oseriösa arbetsgivare som utnyttjar arbetslösa för att sänka sina personalkostnader och snedvrida konkurrensen. Minskningen av nystartsjobb är därför något som borde glädja de seriösa arbetsgivarna och också ligga i deras arbetsgivarorganisations intresse att driva, inte tvärtom.
