Från den 1 september blir det möjligt att få CSN-lån för att ta B-körkort. Det är en välkommen reform, men den föreslagna utformningen riktar den sig bara till en knapp tiondel av de körkortslösa. För att på riktigt bryta klasskillnaderna i körkortsinnehav och förbättra matchningen och rörligheten på arbetsmarknaden behövs betydligt modigare satsningar från regeringen.
Körkort har idag avgörande betydelse för att få jobb. Det räcker att läsa platsannonser för att veta att körkort är ett krav som ställs på såväl elektriker och byggnadsarbetare, som undersköterskor och djurvårdare – många viktiga LO-yrken. Enligt en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv ställde sex av tio arbetsgivare krav på körkortsinnehav i anställningsförfarandet, och näst efter yrkesspecifik kompetens var körkort det viktigaste kriteriet för att anställa ungdomar. I glesbygden är körkort dessutom nödvändigt för att kunna ta sig till och från jobbet – inte minst under obekväma arbetstider när kollektivtrafiken inte räcker till.
Trots körkortets betydelse minskar körkortsinnehavet för varje år, enligt specialbeställd statistik från SCB och Transportstyrelsen. En viktig orsak, som också motiverar regeringens reform, är att långt ifrån alla har råd. I själva verket hamnade ”ej råd” på förstaplats över skäl till varför ungdomar inte skaffar körkort i en enkätundersökning från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Körkortslöshet drabbar särskilt grupper med svaga socioekonomiska förutsättningar, såsom ungdomar med föräldrar utan körkort eller bil och möjlighet att övningsköra med barnen.
Ojämlikheten och orättvisan blir påtaglig när du inte kan söka lediga jobb på grund av att du inte har haft råd att ta körkort. Statistiken från SCB och Transportstyrelsen visar att körkort har blivit en fråga om klass, kön och etnicitet. En talande jämförelse är att bara 45 procent av utrikes födda kvinnor i arbetaryrken har körkort, medan motsvarande för inrikes födda män i tjänstemannayrken är 95 procent. Diagrammet nedan visar även att körkort är mest ovanligt bland personer som inte arbetar, särskilt bland utrikes födda kvinnor.
Körkortsinnehav i befolkningen (18–64 år), efter kön, födelseregion och klass, 2015
Källa: Statistiska Centralbyrån, Transportstyrelsen samt egna bearbetningar
Jämför man istället grupper efter utbildningsnivå är resultaten minst lika slående. Diagrammet nedan visar inte bara att körkort är ovanligt bland lågutbildade, utan att innehavet i samtliga grupper har minskat jämfört med fem år tidigare. Bland utrikes födda kvinnor med högst förgymnasial utbildning har 20 procent körkort, vilket kan jämföras med samma siffra för inrikes födda kvinnor som ligger på 42 procent. Bland inrikes kvinnor med en eftergymnasial utbildning är siffran i stället 82 procent. Män har högre körkortsinnehav oavsett utbildningsnivå.
Körkortsinnehav i befolkningen (18–64 år), efter kön, födelseregion och utbildningsnivå, 2012 och 2016
Källa: Statistiska Centralbyrån, Transportstyrelsen samt egna bearbetningar
Regeringens nya reform innebär att det blir möjligt att få CSN-lån för körkortsutbildning vid godkända trafikskolor. Det är en välkommen satsning, men den är inte tillräcklig. För att omfattas av reglerna måste man uppfylla krav på arbetslöshet, enligt det som hittills har kommunicerats. Är man mellan 18 och 24 år får man dessutom inte ha en slutförd gymnasieutbildning. Är man mellan 25–47 år måste man ha varit utan arbete i minst sex månader. Är man 48 år och äldre är man för gammal för att omfattas.
Det finns totalt 144 000 inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen som uppfyller kriterierna, men räknar man bort dem som redan har körkort återstår färre än 100 000 individer. Det är föreslaget att satsningen utvidgas från 2019 så att även 19- och 20-åringar som slutfört gymnasiet omfattas, men utvidgningen kommer inte göra någon större skillnad för alla de 1,42 miljoner körkortslösa. Tabellen nedan visar hur fördelningen ser ut i varje län.
Antalet individer som uppfyllde kriterierna i slutet av 2017, andelen med körkort och antalet körkortslösa (i åldersgruppen 18–64 år) i slutet av 2016 i varje län
Källa: Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån, Transportstyrelsen samt egna bearbetningar
Statistiken talar för att regeringen borde göra mer. Tre förslag som på riktigt skulle öka körkortsinnehavet och förbättra matchningen och rörligheten på arbetsmarknaden är:
- Erbjud CSN-lån till alla som vill ta körkort, inte bara vissa utvalda grupper.
Regeringens krav gör att stora grupper med behov av körkort utelämnas från regleringen om körkortslån, exempelvis alla med osäkra, korta anställningar. Krav på arbetslöshet en viss tid riskerar dessutom att förlänga tider i arbetslöshet. Det motverkar syftet med satsningen. Regeringen borde ta till sig kritiken som flera myndigheter (bl.a. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Trafikverket) har riktat mot de snäva avgränsningarna. Även arbetsgivarsidan, i form av Svenskt Näringsliv och Transportföretagen, skriver till regeringen att möjligheten till körkortslån bör vara öppen för samtliga körkortsaspiranter. Detta är vi eniga om!
- Gör B-körkort till en arbetsmarknadspolitisk insats.
De som ofrivilligt och oplanerat drabbas av arbetslöshet hamnar normalt i en mycket osäker ekonomisk situation. Om arbetslösa ska finansiera körkort genom lån finns en uppenbar risk att många avstår från möjligheten av ekonomiska skäl, och arbetslösheten riskerar att bli långvarig. Därför bör Arbetsförmedlingen få en central roll i att göra arbetsmarknadspolitiska bedömningar, som i fallet med arbetsmarknadsutbildningar av exempelvis lastbilskort. När körkort bedöms vara avgörande för den arbetssökandes förutsättningar att få ett arbete, bör statligt upphandlad körkortsutbildning erbjudas utan kostnad för den arbetssökande. Även Arbetsförmedlingen förordar flexibilitet och uppmanar i sitt remissyttrande regeringen att utforma körkortslånet ”så att det bättre anpassas efter den enskildes förutsättningar och ger möjlighet till individuellt utformade insatser för att arbetslösa så snabbt som möjligt skall få arbete”. Vill regeringen nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet skulle vår reform ge en ordentlig skjuts på vägen!
- Inför valbar körkortsundervisning på gymnasiet som en del av studieplanen.
Det är inte ovanligt att ett körkort kräver 20 000–25 000 kr. Många unga möts därför av en rävsax – för att få ett jobb behöver du körkort, men för att ta körkort behöver du ett jobb och intjänade pengar. Körkortsundervisning på gymnasiet får idag enbart ingå i fordonsprogrammet, men många kommuner, framför allt på glesbygden, har rundat regelverket genom att erbjuda gymnasieelever delar av körkortsutbildningen i skolans lokaler men utanför studieplan och skoltid. Körkortsundervisningen upphandlas av kommunerna, vilket leder till att kostnaden per elev hålls låg; ett system som inte bidrar till omotiverade prisökningar. Det är hög tid att Socialdemokraternas förslag blir verklighet så att körkortsundervisning ingår i studieplanen (som valbar kurs) för de elever som vill!
Körkortet är inte bara ett ID-kort, utan ett kort som kan öppna dörrar på arbetsmarknaden. För många kan körkort vara inträdesbiljetten till det allra första jobbet. För andra kan det innebära en möjlighet att byta ut SMS-anställningen till en trygg heltidstjänst eller att man vågar byta bana från ett yrke där man inte trivs.
Reformer som leder till ökat körkortsinnehav förbättrar både matchningen och rörligheten på arbetsmarknaden. I förlängningen främjar det integrationen och leder till ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Men för detta krävs modigare förslag än det som regeringen hittills har presenterat.
Intressant om körkort