Alla hjärtans dag tillbringade jag på plenarmöte i europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK. Vi debatterade många olika teman och antog ett antal yttranden om aktuella EU-frågor.
Ett av dessa yttranden handlar om kommissionens årliga tillväxtöversikt. Denna rapport utgör starten för den så kallade planeringsterminen, som leder fram till så kallade landsspecifika rekommendationer från kommissionen och ministerrådet i början av sommaren, och som handlar om förslag till reformer i vart och ett av EUs medlemsländer.
EESK skriver i sitt yttrande om tillväxtöversikten att planeringsterminen är strategiskt viktig och uppmanar beslutsfattarna att stärka det organiserade civila samhällets roll i processen. I synnerhet bör arbetsmarknadens parter göras delaktiga i planeringsterminen på ett mer strukturerat sätt.
I den årliga tillväxtöversikten redovisas de mest akuta ekonomiska och sociala prioriteringarna som EU och medlemsstaterna behöver fästa uppmärksamhet vid under det närmaste året. Tillväxtöversikten presenterades i ett paket med riktlinjer för sysselsättningspolitiken, gemensamma sysselsättningsrapporten, rekommendation för euroområdet samt rapport om förvarningsmekanismen – en analys av obalanser som hindrar ekonomierna i EU från att fungera smidigt.
Den sociala dimensionen har stärkts i planeringsterminen i och med att en social resultattavla (”social scoreboard”) införts i den gemensamma sysselsättningsrapporten. Inriktningen på ökade investeringar, strukturreformer och makroekonomisk balans som kommissionen har tillkännagett måste åtföljas av en utvidgning av planeringsterminscykeln till andra områden bortom BNP-indikatorerna; sociala mål, miljömål och hållbarhetsmål.
EESK ser positivt på att planeringsterminen stöder den europeiska pelaren för sociala rättigheter, så att den blir ett verktyg för bättre levnads- och arbetsvillkor för medborgarna. EESK vill att pelarens mål integreras i politiken och besluten.
EESK stöder uppfattningen att nyckeln till ökad långsiktig tillväxt är investeringar, innovation och livslångt lärande. De offentliga investeringarna behöver öka för att trygga den bräckliga tillväxten. EESK efterlyser med eftertryck en konstant och väl samordnad kamp mot skatteundandragande och skatteflykt för att trygga en rättvis beskattning av multinationella företag och den digitala ekonomin. Skatteundandragande måste bekämpas genom ökad transparens, liksom all slags illojal skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. EESK anser att den europeiska sociala pelaren för sociala rättigheter bör åtföljas av en färdplan för att specificera dess genomförande och stödja uppnående av dess mål på nationell nivå.
EU måste fokusera på att tillhandahålla en balanserad och inkluderande tillväxt och sociala framsteg, som kan leda till ökat välbefinnande för medborgarna. Den sociala resultattavla som nu införts inom planeringsterminen bör ingå i analysen i de kommande landrapporterna och de landsspecifika rekommendationerna, anser EESK.
Ett annat yttrande handlar om lärdomar av åtstramningspolitiken i EU. Sedan statsskuldkrisen bröt ut har de mest utsatta länderna som Grekland, Portugal, Irland, Spanien och Italien haft det särskilt svårt. Några av dessa länder har varit tvungna att gå med på en sträng åtstramningspolitik i utbyte mot lån från den så kallade trojkan (internationella valutafonden, EU och europeiska centralbanken). Detta har lett till drastiska reformer.
De genomförda åtgärderna har gett upphov till ett massivt missnöje hos allmänheten och orsakat mycket allvarliga sociala, ekonomiska och ekonomiska kriser. Några av de allvarligaste följderna blev negativ BNP-tillväxt, arbetslöshet, företagsinsolvens, utvandring och nedskärningar i statliga socialförsäkringsstöd. Den absoluta fattigdomen har ökat dramatiskt. I allmänhet har åtstramningspolitiken drabbat de fattigaste människorna hårdast och minskat deras tillgång till grundläggande förnödenheter för en värdig levnadsstandard. Detta har också minskat potentialen för ekonomisk tillväxt. EESK uppmanar kommissionen att utarbeta program för ekonomisk och social återhämtning och menar att kommissionen borde utarbeta en europeisk strategi för att utrota fattigdomen i EU. Arbetsmarknadens parter och företrädare för civilsamhället måste involveras i panelen för övervakning och utvärdering.
