Enligt EUs fördrag ska ministerrådet varje år lägga fast riktlinjer, som medlemsstaterna ska beakta i sin sysselsättningspolitik. Igår antog EESK (europeiska ekonomiska och sociala kommittén) sitt yttrande om kommissionens förslag till årets version av de gemensamma sysselsättningsriktlinjerna. I plenardebatten sade jag att riktlinjerna som sådana är bra på två sätt; dels metoden att medlemsländerna bestämmer om gemensamma riktlinjer, som alla åtar sig att sträva efter på sätt som passar respektive land, dels att de reviderade riktlinjerna innefattar moment från den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som antogs i november förra året.
Sysselsättningsriktlinjerna innehåller gemensamma prioriteringar och mål för medlemsstaternas politik på området. När de lanserades första gången var de ett av de första exemplen på den så kallade öppna samordningsmetoden i EU. Den innebär att länderna frivilligt åtar sig att försöka nå målet, och länderna rapporterar och utvärderar sedan gemensamt sina resultat. Riktlinjerna ingår nu också i arbetet för att uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla från 2010.
Förslagen till de reviderade riktlinjerna går i korthet ut på att stimulera efterfrågan på arbetskraft, öka arbetskraftsutbudet, förbättra arbetsmarknadens funktion och göra den sociala dialogen mer ändamålsenlig samt att främja lika möjligheter för alla, främja social inkludering och bekämpa fattigdom.
EESK stöder inriktningen i förslagen och att riktlinjerna anpassas till målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Kommittén anser att mer skulle kunna göras i riktlinjerna för att verkligen uppfylla pelarens potential. Sysselsättningsriktlinjerna måste bidra till en bättre balans mellan de makroekonomiska reglerna och den sociala dimensionen av EU. Till exempel bör bestämmelser om jämställdhet mellan män och kvinnor ingå i varje riktlinje och situationen för personer med funktionsnedsättning måste beaktas ur ett rättighetsbaserat perspektiv med tonvikt på att bekämpa diskriminering.
EESK skriver att den årliga tillväxtöversikten för 2018 visar på en förändring i EU-policy i form av starkare betoning av lika möjligheter, arbetstillfällen av hög kvalitet och hänsyn till fördelningsmässiga konsekvenser av politiken. Det anser EESK är välkommet.
Ministerrådet väntas besluta om de nya sysselsättningsriktlinjerna i juni.
