”Ståltull?! Då blir whiskeyn inte billig – pilutta dig!” De retsamma orden ”pilutta dig!” från Astrid Lindgrens berättelse om Madicken ger en god stämningsbild av Donald Trumps tullar: en ny provokativ politik ger motreaktioner och hot om handelskrig. Men handelshinder är i princip dyrt och osmart.
Lätt och billig handel mellan länder innebär att produktionen kan effektiviseras: komponenter och tjänster köps in där de är i kombination billigare och bättre. Att stoppa utländska varor leder därför med stor sannolikhet till dyrare produktion och minskad effektivitet.
Det finns som alltid undantag. Det är rimligt att skydda den inhemska marknaden från osund konkurrens. T ex om priser på utländska varor och tjänster är dumpade och leder till dåliga marginaler och villkor för de anställda. Tullarna som Trump nu inför orsakas delvis av osund konkurrens men också av protektionism och patriotism. ”America first”, ni vet.
Att de länder som exporterar mest stål och aluminium till den amerikanska marknaden, däribland EU, får ett tillfälligt undantag, är ett pekat finger mot Kinas statligt understödda produktion av stål. Den innebär konkurrens på olika villkor. Så visst – det finns en rationell anledning till skyddstullar. Men det egentliga behovet är inte tullar utan dialog och respekt för handel på jämlika villkor, enligt Världshandelsorganisationens regelverk.
Det som inledningsvis är ett skydd mot omvärldens press på den egna kostnadsnivån och jobbmöjligheter, slutar oftast med en än dyrare nota och färre jobb. För idag sker produktionen i värdekedjor med stor geografisk spridning, vilket gör det svårt att utan förluster stänga utbyte över nationsgränser.
Varför, kan man nu undra, uppstår politiskt utrymme till inskränkningar i frihandel som totalt sett har burit med sig samhällsekonomisk framgång? Svaret finns i den ojämlika fördelningen av globaliseringens vinster och risker. Fåtalet vinner stort, flertalet står risk i form av arbetslöshet, låga löner och osund arbetsmiljö på grund av snabba omställningar i investeringar, produktion och därmed sysselsättning.
En frihandelsvänlig inställning från löntagarkollektivet är inte gratis. Målet med en effektiv ekonomi kan inte vara något annat än ökad generell livskvalitet. Därför får aldrig mänskliga rättigheter i arbetslivet och goda arbetsvillkor ses som handelshinder. Och fördelningen måste upplevas som rättvis.
Vad Trumps tullar innebär för svenska jobb är svårt att säga. USA är en viktig marknad, om än mindre än EU. Kan hända får vi ytterligare undantag efter maj-respiten. Och det beror på om stål som annars skulle gå till USA dumpas på den europeiska marknaden. I förlängningen är det i alla fall säkert att ingen vinner på att härska handeln genom sönderfall.
Den här texten är också publicerad i Östra Småland 180426.
