De senaste decenniernas utveckling har i stora delar inneburit ett alltmer polariserat arbetsliv, som i stora delar inneburit försämringar för LO-kollektivet i såväl anställningsförhållanden, trygghet, inflytande och genom kompetensutveckling bibehålla sin anställningsbarhet.
Arbetsmiljöstatistiken visar hur arbetarkvinnornas arbetsmiljö försämrats de senaste decennierna.
Stressen, genom slimmade organisationer där ständig underbemanning är mer regel än undantag, tar ut sin rätt i form av sjukskrivningar för att såväl knopp som kropp slitits ut. För den med nygamla otrygga anställningsformer, liknande daglönearbetare för hundra år sedan, blir takhöjden för att våga ifrågasätta problem på jobbet låg. Arbetstagarens inflytande beskärs i och med att anställningen blir otrygg och introduktion till arbetet för att kunna utföra arbetsuppgifterna rätt och säkert ges det sällan tid till. Företagshälsovården är även den ojämlikt fördelad, då det alltför sällan inkluderar arbetskamraterna på arbetsplatsen med otrygga anställningsformer. Ojämlikheten i arbetsvillkor skär mellan branscher på arbetsmarknaden, mellan tjänstemän och arbetare, mellan högutbildad och lågutbildad, mellan tillsvidareanställd och visstidsanställd. Mellan klass och kön.
Så, hur ska vi då kunna vara en hel människa, som kan, orkar och har viljan att arbeta ett helt arbetsliv fram till pension? Om det handlar programmet ”Det goda arbetet i en ny tid – en hel människa, ett helt arbetsliv. LO fick av kongressen 2016 uppdraget att ta fram ett program i dialog med LOs 14 medlemsförbund och deras ca 1,5 miljoner förbundsmedlemmar. Vid kongressen 2020 är det dags för avrapportering av projektet som startat under det gångna året. Min förhoppning som projektledare är att det vid den tiden förs en engagerad dialog på många arbetsplatser om förbättringsförslag och programpunkter, baserad på en ökad kunskap över vilka mekanismer som ligger bakom den ökade polariseringen i arbetslivet och hur vi tillsammans kan arbeta strategiskt för öka jämlikheten i arbetslivet. I den motion som ligger till grund för programmet beskrivs att ”Det goda arbetet” ska syfta till arbetarrörelsens vision om att makt, delaktighet och ansvar ska finnas hos arbetarna likväl som hos arbetsgivarna. I motionen beskrivs hur den visionen successivt bleknat, vilket i sin tur har resulterat i en ökad maktkoncentration hos arbetsgivarna, fler odemokratiska beslut på arbetsplatserna, en förtryckt arbetarklass, misshushållning med resurser och utslitna arbetare. När både den ekonomiska makten och arbetsledningsrätten finns hos arbetsgivarna, samtidigt som det visionära fackliga engagemanget mattas av, innebär det negativa konsekvenser för löntagarkollektivet.
Det här är egentligen inget nytt, eftersom LO alltid har arbetat för goda arbetsvillkor och trygga anställningar. Arbetsplatsnära frågor om anställningsvillkor, makt och inflytande och om arbetets organisering, innehåll och utveckling drivs både av förbunden och av LO centralt. Dessa initiativ har under många år bidragit till att utveckla och stärka de förtroendevaldas och löntagarnas roller på arbetsplatserna. I en föränderlig värld där utvecklingen går fort och förändrar arbetslivets spelregler utifrån flera stora faktorer som globalisering, digitalisering, klimatförändring och högerpopulistiska vindar, behöver LO och förbunden lägga örat ännu mer mot rälsen än annars, och lyssna in nya problembilder och behov, men även lösningar och kloka idéer som kan spridas till fler arbetsplatser. Det handlar om att både folkbilda om hur arbetslivets mekanismer fungerar, och att föra en dialog om vad, varför och hur lösningar kan göras, tillsammans. För tillsammans är vi starka och kan göra skillnad. Ensam är faktiskt inte stark, speciellt inte i motvind.
Det förnyade uppdraget från LO-kongressen 2016 ger möjlighet att med hjälp av arbetsplatsen som utgångspunkt på nytt definiera hur en facklig vision om det goda arbetet ser ut samt vilka reformer som krävs för att en sådan vision ska kunna realiseras. Arbetsplatsen är den viktigaste arenan, eftersom det är där visionen ska förverkligas och göra skillnad för LO-förbundens medlemmar. Det är på arbetsplatsen ord ska göras till handling och förbättra vardagen!
En vision om det goda arbetet måste sålunda bygga på en adekvat analys av samtidens och framtidens arbetsmarknad. Både pågående och kommande strukturomvandlingar, den ökande tudelningen och fragmentiseringen på arbetsmarknaden, förekomsten av ”nya anställningsformer” (som i arbetaryrken i stor utsträckning handlar om daglöneriets återkomst) och behoven av kompetensutveckling och omställning är exempel på faktorer som behöver beaktas i arbetet med en sådan vision. Vilka konsekvenser dessa förändringar får för arbetsvillkoren och arbetsmiljön på de arbetsplatser där LO-förbundens medlemmar finns både i dag och i framtiden måste också analyseras för att visionen ska bli relevant.
Projektet tar sin utgångspunkt i arbetsplatsen och syftar till att förbättra arbetsvillkoren, arbetsmiljön och möjligheterna inflytande på arbetet för LO-förbundens medlemmar. Det innebär att projektet bland annat behöver innehålla policy- och reformförslag, kopplat till en verktygslåda med fackförbundens metodstöd för det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Det ska bidra till:
- att makt omfördelas så att löntagarnas reella inflytande på arbetet ökar,
- att arbetsvillkoren och arbetsmiljön förbättras i LO-yrken,
- att fler löntagare kan, vill och vågar utöva inflytande på sin arbetsplats så att den fackliga organiseringen ökar samt
- att det skapas ett arbetsliv med trygga, utvecklande och hälsosamma arbetarjobb med löner som går att leva på.
Behovet av goda arbeten och en aktiv arbetslivspolitik
De otrygga anställningsformerna, som framförallt förekommer bland grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, leder även till att etableringsfasen i arbetslivet genom ett brett användande av otrygga anställningar. Allt fler människor i LO-yrken har eller riskerar att få en otrygg anställning och därmed en svag koppling både till arbetsmarknaden och arbetsgivaren. Det främjar inte fackliga grundvärden som trygghet, delaktighet och lärande på arbetet. Med hjälp av precisionsbemanning läggs också företagens kostnader och risker till följd av variationer i verksamhetens efterfrågan över på de anställda som får betala med ohälsa och otrygg inkomst. Det är i hög grad LO-kollektivet som betalar för denna utbredda affärsstrategi – ofta kallad flexibilitet – både i privat och offentlig sektor.
För en allt större del inom LO-kollektivet innebär flexibiliteten snarast att arbetet blir gränslöst i negativ bemärkelse. Det handlar om att inte veta när nästa arbetspass börjar. Det handlar om att all ens tid kan vara potentiell arbetstid. Det handlar om att bli erbjuden deltidsarbete som samtidigt förutsätter mertidstimmar för att ekonomin ska gå ihop. Det handlar om att ha flera olika deltidsjobb samtidigt för att få ekonomin att gå ihop. Fackliga krav på heltid som norm och inflytande över arbetstidens förläggning går därmed helt stick i stäv med arbetsgivarnas ambitioner över hela arbetsmarknaden. Det sker samtidigt som samhället behöver fler arbetade timmar i ekonomin, fler hela människor, och framför allt fler hela arbetsliv.
Samtidigt med denna utveckling rapporterar en del förbund om ett minskat antal skyddsombud och att de skyddsombud som finns alltför ofta möter fackföreningsfientliga arbetsgivare som trakasserar eller hindrar dom att utföra sitt lagskyddade uppdrag – LO-rapporten Trakasserier av skyddsombud.
Behovet av en ny facklig vision för det goda arbetet är alltså stort.
Projektets upplägg och nuläge
Arbetet med att utveckla ett nytt program för ”Det goda arbetet kommer i en ny tid” bedrivs inom tematiska ämnesområden/ moduler. Modulernas ämnen går såklart in i varandra eftersom de inte frågor i arbetslivet som är stuprör, utan det finns hängrännor mellan modulernas ämnen. Exempelvis så hänger anställningstryggheten ihop med arbetsplatsdemokratin och möjligheten att organisera sig fackligt, som är betydande för möjligheten att påverka arbetets upplägg och arbetsmiljön.
Modulernas ämnesområden är:
- Kompetensutveckling, omställning och trygghet
- Anställning, villkor och arbetstider
- Arbetsplatsens demokrati, organisering och ledning
- Arbetets innehåll, arbetsmiljö och hälsa
Och genom alla fyra modulerna återfinner vi jämlikhetsperspektivet, digitaliseringens effekter och konsekvenserna på arbetsmiljön som tre röda trådar.
Varje modul kommer att bestå av tre delar:
- en kort kunskapssammanställning,
- en beskrivning av problembilden och visioner om hur det borde vara som hämtas från förbundsmedlemmarnas vardag samt
- en policydel.
Kunskapssammanställningarna har i huvudsak tagits fram utifrån befintlig statistik och LOs utredningar, samt relevanta statliga utredningar och forskningsrapporter. Det är fokus på LO kollektivets förutsättningar i arbetslivet, och det är ett kunskapsunderlag som med jämna mellanrum ska kompletteras med nya kunskaper. Lite som en ”wikiarbetarliv”. Vi har valt att inte göra den i rapportform, utan som en webbsida för ökad tillgänglighet och varje del i modulerna ger en kortfattad beskrivning, med källor för den som vill fördjupa sig.
Med hjälp av kunskapssammanställningarna tydliggörs problembilden för varje modul. Problembilderna kompletteras därefter med hjälp av berättelser från förbundsmedlemmarnas vardag och arbetsplatser.
I dialogarbetet och inhämtande av LO förbundens pågående arbete och berättelser är vi nu. Vi samlar in berättelser och lärande exempel från förbunden som kommer från deras fackliga ombud och medlemmar. Välkomna bidrag som bidrar med sina visioner om hur det borde vara i det goda arbetet. Under kommande vinter hoppas jag som projektledare att dialogen med förbundsmedlemmarna ska komma igång ordentligt när projektets webbsida på lo.se blivit mer innehållsrik och ett matnyttigt stöd för arbetsplatsdialog. Om du har frågor om projektet är du välkommen att maila det till dga@lo.se. Om du mer anonymt vill bidra med vad du tycker och tänker om vad som är det goda arbetet för dig, så kommer du få möjligheten att på projektets webbsida svara på en enkät om just det.
Tillsammans gör vi skillnad, för att nå det goda arbetet i en ny tid, för att kunna vara en hel människa i ett helt arbetsliv!
