Ordning och reda i anställningsstöden, tack!

avatar

Häromdagen fattades ett olyckligt beslut av regeringen. Efter krav från Centerpartiet under vinterns regeringsförhandlingar ändras nu förordningen om stöd för nystartsjobb. ”Kravet tas bort om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av eller vara likvärdiga med, förmåner enligt kollektivavtal i nystartsjobben”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Vid en första anblick kan ändringen tyckas liten. Några knapptryck på ett av Arbetsmarknadsdepartementets tangentbord i förordning (2018:43) så är det klart. Men de två ord det handlar om – ”andra anställningsförmåner” – får allvarliga konsekvenser för en redan utsatt grupp på arbetsmarknaden.

Från 1 augusti behöver arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa eller nyanlända med nystartsjobb inte längre betala för det försäkringsskydd som behövs om det inträffar en arbetsskada. Även andra förmåner som ingår i kollektivavtalen såsom avtalspension och föräldrapenningtillägg ryker.

Centerpartiets arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl förklarar, i en intervju med SvD, att de ”krångliga” försäkringarna har stoppat småföretag från att använda stödet. Huruvida det är krångligt för företag att betala en försäkringsfaktura är en separat diskussion. Säkert är dock att en av de första punkterna i Januariavtalet nu har fullföljts. När SvD frågade hur LO ser på ändringen svarade jag att den ”innebär att man dumpar villkoren på arbetsmarknaden med hjälp av skattebetalarnas pengar”.

Man tar alltså bort kravet på kollektivavtalsenliga villkor för nystartsjobb men låter kravet på en kollektivavtalsenlig lön vara kvar. Men trots att det ställs krav på en kollektivavtalsenlig lön och villkor för samtliga anställningsstöd, förekommer oegentligheter och missbruk av stöden. Det är något som LO-förbunden länge har rapporterat om.

Så sent som i höstas uppmärksammade Expressen flera exempel där företag struntat i pensions- och försäkringsinbetalningen. Det förekommer att man visar upp att betalning har skett men sedan struntar i att fortsätta betala in den. ”Göran” i Skaraborg är bara en av tusentals svenskar som har haft ett subventionerat jobb utan att villkoren varit i nivå med kollektivavtal. ”Göran” hade ett lönebidrag under nio års tid och upptäckte att företaget inte betalade tjänstepensionen först när han hade gått i pension. Arbetsförmedlingen beslutade om anvisning och förlängning av stödet utan en ordentlig kontroll.

Det är uppenbart att Arbetsförmedlingens kontroller behöver skärpas. Enligt myndighetens interna granskning av 474 nystartsjobb saknas helt uppgifter om försäkring i 30 fall (eller 6 procent av ärendena). Det är förvisso en lägre andel än i 2012 års utredning av lönebidrag från Riksdagens utredningstjänst, men det kan ändå betyda att 8 000 personer med ett subventionerat jobb kan vara oförsäkrade*. Enligt granskningen saknades dessutom en dokumenterad arbetsgivarkontroll i vart fjärde och dokumentation om anställningsavtal i vart femte ärende.

Inte heller kravet på lön i nivå med kollektivavtal efterlevs, trots att regelverket kräver att Arbetsförmedlingen samråder med det berörda fackförbundet om placeringen inför beslutet (regeln gäller samtliga stöd utom nystartsjobb och yrkesintroduktion). Förutom lönenivån får fackförbundet kommentera arbetsuppgifterna och om det finns uppsagda med återanställningsrätt, vilket sedan ska användas i arbetsförmedlarens sammanlagda bedömning.

Enligt en återrapport till regeringen samråder Arbetsförmedlingen med facket i 7 av 10 fall. Av 76 ärenden där facket har avrått en placering ändras beslutet i 21 fall. 55 beslut förblir oförändrade, varav 20 avser en låg lön.

Nedanstående diagram visar lönefördelningen för personer med anställningsstöd år 2016 och 2018. Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens ekonomiavdelning och visar månadslönen brutto för anställningar på heltid. Samtliga stödformer är inkluderade.

Lönefördelning för personer med anställningsstöd, månadslön heltid brutto 2016 och 2018Källa: Arbetsförmedlingen ekonomiavdelningen och egna beräkningar

Det går att utläsa att många anställda med stöd tycks få en lön under kollektivavtalsnivå. Andelen kvinnor med heltidslön mellan 15 000 och 19 999 kr/mån har ökat från 33 till 40 procent mellan år 2016 och 2018.

Men det finns ändå positiva signaler i politiken just nu. I en debattartikel presenterar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson flera viktiga förslag för att stoppa missbruket av subventionerade jobb, däribland en rätt för Arbetsförmedlingen att begära in uppgifter om lön och försäkringar från banker och försäkringsbolag. Ministern skriver att det behövs förbättrade kontrollmöjligheter och att samrådet behöver reformeras. Hon avslutar artikeln med:

Att ge ansvariga myndigheter bättre verktyg för att komma åt missbruk av subventionerade anställningar står därför högt på min agenda som arbetsmarknadsminister.

Genom de utökade kontrollerna börjar regeringen infria ett av Socialdemokraternas viktiga vallöften för en tryggare arbetsmarknad (se punkt 4). Men även sanktioner mot oseriösa företag som missbrukar stöden nämns i partiets handlingsplan. Ett exempel på missbruk är, som nämnts ovan, att sluta betala tjänstepension och försäkringar, ett annat kan vara att tvinga anställda betala tillbaka lön till arbetsgivaren. Detta såg vi exempel på i nagelsalongbranschen bara för några månader sedan. Är det verkligen rimligt att dessa företag går ostraffade och tillåts fortsatta anställa med statliga subventioner?

Det är rimligt att dra paralleller till de arbetslösa som omfattas av krav såväl som kontroll och sanktioner relaterade till brister i kravuppfyllelse. Sanktioner bör även gälla för arbetsgivare som inte lever upp till de krav som ställs. Det är inte bara viktigt för de anställda utan också för att minska felaktiga utbetalningar och konkurrenssnedvridningen i vissa branscher.

Flera utredningar har pekat på dessa problem. I en granskning av taxibranschen från 2016 skriver Arbetsförmedlingen att ”det i vissa regioner och på vissa orter sannolikt finns ett användande av subventionerade anställningar i form av nystartsjobb som kan ha en negativ påverkan på konkurrensen”. Myndigheten varnar för att vissa företag sannolikt ”överutnyttjar subventionerna för att kunna få billig arbetskraft.

Nyligen presenterades en studie med fler intressanta iakttagelser. Forskare vid Lunds universitet har djupdykt i handels-, hotell- och restaurang-, städ- och bemanningsbranscherna i Helsingborg. Hela sju av tio utrikes födda med anställningsstöd fanns hos arbetsgivare med utrikes bakgrund, samtidigt som nästan 9 av 10 inrikes födda fanns hos arbetsgivare med inrikes bakgrund. Forskarna drar slutsatsen att anställningsstöden, så som de är utformade idag, bidrar till en etnisk segmentering på arbetsmarknaden. Dessutom visar de att endast 45 procent av de anställda omfattades av kollektivavtal. Flera vittnar om dåliga arbetsvillkor.

Subventionerade anställningar är, och kommer att förbli, ett viktigt verktyg i den arbetsmarknadspolitiska verktygslådan. Ett verktyg som tydligt förbättrar jobbchanserna för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Men skattemedel ska inte gå till företag som missbrukar eller systematiskt dumpar löner och villkor på arbetsmarknaden. De anställda måste kunna känna sig trygga på sina arbetsplatser! De måste ha en schysst lön och god arbetsmiljö, veta att de är försäkrade om en skada skulle inträffa och att de kommer att få tjänstepension efter pensionsavtackningen. Om vi ska få en trygg och sund arbetsmarknad måste missbruket av subventionerade jobb få ett stopp!

 

*Bygger på beräkningen: 30 av 474 ärenden multiplicerat med antalet personer med någon form av subventionerad anställning 31 maj 2019 (126 602 personer).