Varslen om uppsägningar ökar i Coronavirusets spår och kan komma att överstiga både vad vi har sett under finanskrisen 2008 och 1990-talskrisen. Marssiffran i diagrammet omfattar inte hela månaden. Men varselstatistiken ger en ofullständig bild av utvecklingen. Varsel berör bara anställningar som avbryts i förtid.
Källa: Arbetsförmedlingen
Pandemin har drabbat besöksnäringarna hårt och hotell- och restaurangbranschen är den bransch som har högst andel tillfälligt anställa. Arbetslösheten ökar därför omedelbart, utan varsel, genom att många, helt enkelt inte blir erbjudna mer arbete. Den tredje veckan i mars var de nya ansökningarna om arbetslöshetsersättning i Hotell- och restauranganställdas a-kassa 6 gånger fler än den sista veckan i februari. Hotell- och restaurangbranschen är också den bransch som har den minsta andelen heltidsarbetande och högst andel som arbetar kort deltid.
Dessa förhållanden gör att den urholkade arbetslöshetsförsäkringen passar de anställda dåligt. När man etablerar sig på arbetsmarknaden med kort och osäker arbetstid kan det nämligen vara oklart om man kommer att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Många av dem som nu förlorar jobbet kan därför ha ett mycket dåligt inkomstskydd.
Dagens situation är exceptionell. De anställda kunde inte förutse detta. Den möjlighet som kan ha funnits, att hanka sig fram genom att gå mellan olika jobb i samma bransch, finns inte längre. Därför finns det skäl att förstärka arbetslöshetsförsäkringen och tillfälligt minska skillnaden mellan den inkomstrelaterade ersättningen och grundbeloppet.
Om de som förlorar jobbet slipper förlora större delen av sina inkomster kan vi förhindra att deras minskade konsumtion sprider arbetslösheten vidare. A-kassor och myndigheter kommer att vara hårt ansträngda av allt som händer samtidigt som sjukfrånvaron bland personalen går upp både på grund av lätt och allvarlig sjukdom. Det är, i sig, skäl att undvika att de som blir arbetslösa tvingas söka försörjningsstöd och att, när det går, förenkla handläggningen av inkomstförsäkringarna.
Därför behöver grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjas så att de som uppfyller arbetsvillkoret kan få närmare 15 000 kronor, före skatt, i månaden. Grundbeloppet, som i dag högst ger lite drygt 8 000 kronor i månaden, före skatt, får de arbetslösa som har arbetat tillräckligt mycket men inte är med i en a-kassa och har varit medlemmar tillräckligt länge. 15 000 kronor är 80 procent av en månadslön på mindre än 19 000 kronor, vilket betyder att alla i normala lönelägen fortfarande skulle tjäna på att vara med i en a-kassa.
De som har arbetat deltid skulle, såsom reglerna säger, få grundbeloppet nerräknat proportionellt med arbetstiden. På sätt och vis ger alltså även grundbeloppet ett skydd av en befintlig inkomst. Den som har arbetat mycket (och tjänat mer) får en högre ersättning än den som har arbetat lite (och tjänat mindre). Men den specifika kopplingen till lönen följer av a-kassemedlemskapet. För att a-kassemedlemskapet verkligen ska ge ett inkomstrelaterat skydd behöver taket för ersättningen höjas.
För att det ska bli mindre osäkert om det är värt att gå med i en a-kassa behöver arbetsvillkoret – så mycket man måste ha arbetat för att kunna få ersättning – minska från 80 timmar i månaden till 40 timmar i månaden. Det betyder inte att de som arbetar lite skulle få omotiverat hög arbetslöshetsersättning om de blir arbetslösa. De får högst 80 procent av sin inkomst eller grundbelopp i förhållande till sin arbetstid.
Arbetsvillkoret är sex månader och det är på dessa sex månader ersättningen bör baseras, som det var före 2007 och inte, som det är nu, på tolv månader. På det sättet tillgodoses behovet av inkomstskydd bättre i branscher där det tar lång tid att få arbete i den omfattning man vill ha. Det skulle också göra handläggningen i a-kassorna enklare.
Handläggningen skulle också förenklas om man inte längre behövde räkna bort tid för kortare sjukdom och dylikt under pågående anställning i arbetsvillkoret. Regeln fyller inget berättigat syfte, men försvårar administrationen för både arbetsgivare och a-kassor.
Pandemin till följd av det nya Coronaviruset liknar ingenting vi har behövt hantera förut. Smittskyddsexpertisen och vården bryter ny mark. När det gäller inkomstskydd och att förhindra spridningseffekter av inkomstbortfall så vet vi hur man gör. Det är bara att använda verktygen som finns på plats.
LO har överlämnat ett brett förslag på åtgärder för de löntagare som drabbas hårdast av coronavirusets påverkan på ekonomin, till regeringen. Höjt grundbelopp och förändrat arbetsvillkor är akuta åtgärder som behöver komma på plats nu, helst i går.
