Portalparagrafen i nuvarande Hälso- och sjukvårdslag, HSL 3 kap. 1 § inleds: ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.” Nuvarande HSL infördes 2017, men den tidigare hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft 1983 hade samma formulering i sin portalparagraf. Även tidigare var en vård på lika villkor ett centralt mål. Det är hissnande att under hela den period då sjukvården i Sverige gjorts om till en marknad där lönsamhet och vinstintresse blivit styråror har det övergripande målet fortsatt att vara en vård på lika villkor.
Hur är det möjligt? Forskning har visat att det är så här systemskiftet i välfärden har gått till. Ett marknadssystem, med en logik där vinst och lönsamhet styr, har lagts på den generella välfärden som fördelas efter behov och långsamt ätit sig in i den och förändrat välfärdsmodellen. I Utredningen om begränsning av privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård blir det tydligt att flera olika steg tagits som för oss bort från en jämlik vård.
Ett steg är att de myndigheter som den moderatledda alliansregeringen skapade för att följa upp vården, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys startad 2011 och Inspektionen för vård och omsorg, IVO startad 2013, inte har i uppdrag att följa upp målet om en vård på lika villkor. Det kan delvis förklara varför utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar väljer att genomgående lyfta fram målet om en god och patientsäker vård och inte en jämlik vård. Det finns patientsäkerhetsrisker med privata sjukvårdsförsäkringar, framför allt för de personer som får längre väntetider till vård när försäkringspatienter går före, men det centrala problemet är att vården blir ojämlik och på sikt hotas tilltron till den offentligt finansierade vården och därmed också finansieringen av en vård på lika villkor för hela befolkningen.
I utredningens betänkande SOU 2021:80 Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar konstateras att det inte finns några bestämmelser om tillsyn i hälso- och sjukvårdslagen, HSL. De bestämmelser som styr den tillsyn som utförs av IVO finns i patientsäkerhetslagen och handlar om patientsäkerhet. IVO har fått kritik från Riksrevisionen för att de inte har genomfört tillsyn om risker som finns på systemnivå i vården. De förslag som utredningen lägger om IVO:s tillsyn fokuserar dock fortsatt på privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på patientsäkerheten.
Som jag har bloggat om tidigare är LO kritisk till hur utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar har tolkat och utfört sitt uppdrag. Utredningens förslag kan ge oss mer kunskap och ge regionerna stöd i hur de kan följa upp vården hos de privata vårdgivare de har avtal med, men räcker inte för att säkra tilliten till hälso- och sjukvårdssystemet och förhindra att privata sjukvårdsförsäkringar undergräver vård som fördelas efter behov. I LOs remissyttrande över utredningen resonerar vi mer i detalj om utredningens olika förslag, bland annat förslagen om tillsyn.
När det gäller uppföljning lägger utredningen flera förslag som stärker IVO:s tillsyn och föreslår att Vård- och omsorgsanalys ska få uppdraget att följa upp utredningens förslag. Det är bra att förstärka tillsynen över privata sjukvårdsförsäkringar i hälso- och sjukvården och skyndsamt följa upp den kunskap som utredningens förslag kommer ge oss. Risken är dock att tillsynen ensidigt fokuserar på patientsäkerhet då det är IVOs uppdrag. Tillsynsuppdragen måste innehålla uttryckliga krav på analyser om tilliten till hälso- och sjukvårdssystemet och om vård på lika villkor. LO anser att regeringen bör överväga om det finns någon annan aktör som är bättre lämpad att följa upp systemfrågorna än de här två myndigheterna.
Utredningen föreslår även att frågorna om tillsyn ska utredas vidare. Det är uppenbart att det behövs och en sådan utredning måste se över hur systemfrågor som målet om vård på lika villkor bäst kan följas upp.
I slutet av Lördagsintervjun i P1 i lördags fick socialminister Lena Hallengren frågan om hur vården ska kunna bli mer jämlik när hon inte vill se en centralisering av styrningen, ett förstatligande. Hallengren betonade att vården inte enbart skiljer sig mellan regioner utan det finns stora socioekonomiska skillnader inom regioner. Man behöver ha jämlikhetsglasögon på sig på alla nivåer och det spelar roll att majoriteten av regionerna i dag har ett moderatlett styre. Hon pekade också på risken med att sjukvården går i samma riktning som skolan har gjort med privatiseringar och vinstintresse och sa att staten måste återta den demokratiska kontrollen över välfärden och vården.
Ansvaret för vården är delat mellan regionerna och staten. För att staten ska kunna återta den demokratiska kontrollen över vården är tillsyn och uppföljning viktigt. Att alliansregeringen startade två statliga myndigheter för uppföljning av vård och ingen av dem fick i uppdrag att följa upp vård på lika villkor visar hur viktig den frågan är för de borgerliga partierna och påverkar statens möjlighet att styra mot en jämlik vård. De här uppdragen kan ändras och myndigheter kan läggas ned.
Sen finns det frågor där staten bör styra. Frågan om privata sjukvårdsförsäkringar är en sådan. I dag finns ett samspel mellan privatiserad och vinstdriven vård, tillväxten av privata sjukvårdsförsäkringar och en näringslivslobbyism som opinionsbildar för en förändrad välfärdsmodell med efterfrågestyrd vård i stället för behovsstyrd. En vård där lönsamheten styr, inte behoven. Det är det stora hotet mot jämlik vård. Det är ett nationellt intresse att marknaden för privata sjukvårdsförsäkringar begränsas, därför behövs det statlig styrning genom lagstiftning.
Eftersom Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar inte tog fram sådana förslag tycker LO att regeringen ska tillsätta en ny utredning. I den utredningens uppdrag bör ingå att ta fram ett förslag på hur Sverige kan införa ett förbud mot ”dual practice” som till exempel Kanada har, alltså ett krav på att vårdgivare som har avtal om att ta emot offentligt finansierade patienter inte får ta emot patienter med privat sjukvårdsförsäkring. Det skulle bidra till en mer jämlik vård, inom regioner och i hela landet, både i dag och på längre sikt.
De som har privata sjukförsäkringar skall INTE kunna gå före i sjuk- operations köer etc. utan de skall stå i samma kö som alla andra som har sjukvårdsbehov och väntapå sin tur!
Inga gräddfiler för privata sjukförsäkringar! Det gör lika ont i vi fattigas kroppar när vi blir sjuka!
Det är rätt! På dom jävlarna bara så det ryker!
Ingen skall kunna tränga sig före i kön för att den är rik -har gott om pengar – är född med guldsked i munnen! Det gör lika ont i våra kroppar, vi fattiga, när vi blir sjuka och behöver vård-omsorg-operationer etc! Alla skall vi ha samma värde i samhället!
Jag har använt det privata sjukvårdssystemet i Florida i 25. år och kan säga att det inte finns någon jämlikhet i privat sjukvård om du inte har råd. Vissa är där mer jämlika och ju rikare desto mer jämlik.
Sverige har haft det finaste sjukvårdssystemet i världen till avund av alla nu är det en källa till en förödmjukande erfarenhet.
Överförandet av skattemedel från det offentliga till privat konsumtion har haft en förödande effekt på sjukvården. Den är nu så underdimensionerad att personalen inte står ut med den pressade situationen utan det flyr till andra arbetsplatser
Så bra skrivet. Mycket info och hoppas på att denna förändring sker!
Bra fortsätt med det!
Svensk sjukvård ligger på plats 37 i världen. Det ENDA sättet att få hälsa i Sverige just nu är att köpa privat sjukvård. Är din åsikt att alla ska vara sjuka, för att det är rättvist?
Hej Karl,
Jag vet inte vilken lista du hänvisar till, men vad jag kan se från OECDs statistik ligger svensk sjukvård över genomsnittet för OECD-länder när det gäller kvalitet och ungefär på genomsnittet när det tillgänglighet. Ambitionerna för svensk sjukvård bör förstås vara högre än så och för att åstadkomma det behövs både resursförstärkning och att vi gör upp med kostsamma marknadlösningar i offentlig finansierad vård.