Vårsolen sken, magnolia och körsbärsträd började blomma när Europeiska ekonomiska och sociala kommittén höll plenarmöte 23-24 mars i Bryssel. Det kunde ha varit en helt ljuvlig stämning. Men kriget i Ukraina dominerar alla diskussioner och aktiviteter nu. Allvarliga hot mot såväl freden som demokratin ligger som en tung skugga över vår tillvaro.
Parallellt med EESKs plenarmöte höll Europeiska rådet toppmöte i samma kvarter. Förutom EUs stats- och regeringschefer deltog USAs president Joe Biden. Även Nato höll toppmöte i en annan del av Bryssel samma dag. EESK antog en resolution om kriget i Ukraina och dess ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. I debatten deltog vår svenska kommissionär Ylva Johansson, som bland annat har ansvar för migrationsfrågor. Kommissionären talade om EU-ländernas mottagande av flyktingar från Ukraina. Hon berörde bland annat att EU, dess medlemsländer och invånare har visat ett enormt engagemang för att hjälpa människor som flyr från kriget i Ukraina. Hittills har cirka 3,5 miljoner människor kommit som flyktingar från Ukraina till EU. Johansson uppmanade alla att kanalisera sina känslor till konkret hjälp för ukrainska flyktingar. Civilsamhällesorganisationer har en viktig roll i detta.
EESK antog också ett yttrande om Att stärka unionens civilskyddsmekanism för att förbättra EU:s förmåga att hantera extrema händelser, även utanför unionen (förberedande yttrande på begäran av det franska ordförandeskapet) tar upp att det europeiska samarbetet på civilskyddsområdet. Denna mekanism överskrider Europeiska unionens egentliga gränser eftersom den nu omfattar 33 deltagande länder, nämligen de 27 medlemsstaterna samt Island, Norge, Serbien, Nordmakedonien, Montenegro och Turkiet. Framför allt möjliggör den att ett samordnat bistånd organiseras till förmån för alla stater i världen som vid en större katastrof skulle söka hjälp genom det europeiska centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC). EESK anser att EU:s insatser efter en katastrof vid händelser utanför dess territorium måste kartläggas och utvecklas ytterligare. EESK understryker att det är av yttersta vikt att det operativa samarbetet utvecklas genom harmoniserad utbildning, kompatibilitet mellan material och utrustning, tydlighet och en effektiv befälsordning. EESK anser att man bör undersöka behovet av att inrätta en europeisk myndighet för civilskydd och humanitärt bistånd. EESK uppmuntrar ett förslag till lagstiftningsändring för att tillåta omedelbara insatser inom ramen för mekanismen i händelse av ett nödläge, utan att det krävs en föregående begäran från den berörda medlemsstaten, samtidigt som medlemsstaten fortsatt har rätt att vägra sådant bistånd.
