Vi är mitt i ett ekonomiskt stålbad för löntagarna. Ni vet orsakerna; elpris, matpriser, räntor, hyror går upp mycket fortare än vanliga löntagares löner. Samtidigt är vi på väg ut ur en pandemi som satte broms i hela världsekonomin.
Man kan ju tro att det här också skulle innebära sämre tider för de som lever på privatkonsumtion. Att de skulle sänka sina vinstmarginaler när deras kunders marginaler försvinner. Vi kan tänka oss att matvarubutiker, bensinbolag och banker kanske skulle förstå att även deras marginaler borde minska när deras kunders möjligheter minskar.
– I en marknad med god konkurrens så bör ökade kostnader i viss mån också leda till minskade vinster – inte till att konsumenten får bära hela kostnaden, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö till Svenska Dagbladet i Juni 2022.
Är det vad vi ser nu? Det verkar inte så.
Det verkar istället finnas indikationer på att bankerna höjer sina räntemarginaler på konsumentlån och bostadslån snabbare och mer än sina räntor på sparpengar. De tjänar kort sagt mer pengar på kunderna trots att kundernas privatekonomi blöder. Liknande indikatorer finns på bränslepriser och matvaror.
Blå tågets “Staten och kapitalet” som Ebba Grön gjorde odödlig innehåller raden -“kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen” – det är ungefär det som händer just nu. När staten sänkte bränsleskatten höjde bensinbolagen priserna dagen innan och ökade sin marginal ändå. När staten kompenserar för höjda elpriser kan elbolagen ta ut sina vinster från kunder med rörligt elpris ändå.
LO manar alla delar av samhället att ta ansvar. Det är därför inte facket kräver full kompensation för prisökningar i sina lönekrav för nästa år. Man vet att det skulle driva på inflationen. Regeringens budget kompenserar inte kommuner och regioner för sina kostnadsökningar. Det kommer innebära tuffa tider för den offentliga ekonomin. Nedskärningar står för dörren.
Allt det här drabbar vanligt folk hårdast. Men det borde även drabba de rikaste. Det borde skapa en känsla av samhörighet och minska girigheten inom banker och livsmedelskoncerner. En känsla av att vi tar oss igenom de tuffa tiderna tillsammans. Istället spär det på mina fördomar om rikas moral och hur korrumperande det är att tjäna mycket pengar.
Den nyvalda regeringen kommer aldrig att prioritera det här. Den nyblivna oppositionen verkar mer förblindad över deras efterträdares oduglighet än att visa sina egna förslag. Det är dags för Sveriges löntagare att säga att det är nog nu. Idag gör vi det till varandra, i debattartiklar och i media. Vad är nästa steg?
