Den utbredda arbetslivskriminaliteten är ett allvarligt samhällsproblem. Anställda blir lurade på lön och blir utnyttjade i händerna på oseriösa arbetsgivare. Seriösa företagare riskerar att förlora sitt livsverk då de inte kan konkurrera mot kriminella som med företag utnyttjar systemet och snedvrider konkurrensen.
Bara i dagarna rapporterade Sveriges Radio om hur ryska nätverk i Sverige arrangerar skenäktenskap och använder identiteterna för att plocka ut pengar ur välfärdssystemen, som sjukpenning och pension och startar företag för att tvätta svarta pengar. Dagens Industri var först om att rapportera hur de här nätverken genom olika upplägg använt bolag för att tvätta brottsvinster omfattande 180 miljoner kronor.
Brottsverktyget vid arbetslivskriminalitet, eko- och välfärdsbrott är främst aktiebolag och det är ingen slump. Ett flertal politiska beslut har i praktiken krattat för den utvecklingen.
På initiativ av alliansregeringen avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag 2010. Lagändringen innebar att revision blev frivillig för de aktiebolag som inte överstiger vissa gränsvärden. Åtgärden motiverades som ”sannolikt den största regelförenklingen för aktiebolag någonsin” och skulle bidra med högre tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Initiativet välkomnades av näringslivets remissinstanser. Däremot mötte förslaget starkt motstånd från en rad tunga remissinstanser.
Skatteverket ansåg att utredningen i sin analys underskattade revisionspliktens preventiva effekt och befarade att konsekvenserna skulle bli ökat skattefusk och ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten var av samma uppfattning och menade att utredningen inte tillräckligt analyserat konsekvenserna av en sådan ”radikal förändring” som slopande av revisionsplikten skulle leda till och betonade att en effektiv brottsbekämpning förutsätter väl fungerade kontrollsystem och att revisionen spelar en viktig roll för det.
Ur ett brottsförebyggande perspektiv såg Brottsförebyggande rådet förslaget som ett ”steg tillbaka” som skulle leda till en ökning av brott. Kronofogdemyndigheten menade att konsekvenserna av förslaget inte var tillräckligt utredda och såg framför sig att förslaget om det genomfördes skulle försvåra myndighetens arbete. Rikspolisstyrelsen ansåg att utredningens förslag skulle innebära att några av de åtgärder för att motverka och upptäcka ekonomisk brottslighet och penningtvätt skulle avskaffas. Åklagarmyndigheten hänvisade till Ekobrottsmyndighetens synpunkter och instämde i bedömningen att utredningen gått ”för långt” i sitt förslag att avskaffa revisionsplikten och efterlyste en djupare analys av konsekvenserna av förslaget.
De rättsvårdande myndigheternas varningar skulle snabbt besannas. Bara något år efter att beslutet hade trätt i kraft rapporterade Ekobrottsmyndigheten att antalet grova ekobrott hade fördubblats.
Fyra år senare rapporterades det om en explosionsartad utveckling av felaktiga bokslut från revisorslösa aktiebolag och antalet aktiebolag som startats för kriminella syften hade ökat.
Riksrevisionen granskade reformen och konstaterade i sin rapport Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform som kostar mer än den smakar att aktiebolag som saknar revision i högre utsträckning används som brottsverktyg, att skattefusket har ökat och landade i slutsatsen:
Reformen har haft få positiva effekter men medfört ökad risk för skattefusk samtidigt som den, i kombination med andra regelförenklingar, har försvårat myndigheternas arbete mot ekonomisk brottslighet. Revisionsplikten bör därför återinföras.
I kombination med andra regelförenklingar. 2010 sänktes också aktiekapitalkravet för att starta aktiebolag till 50 000 kronor och det anses också av Ekobrottsmyndigheten ha lett till utvecklingen att aktiebolag används för att begå brott. Men det avskräckte inte. 2020 halverades kravet till 25 000 kronor. En reform som ingen annan än Centerpartiet efterlyste. Inte ens företagen efterfrågade en sådan åtgärd utan de såg snarare risker med sänkt kapitalkrav. Svenskt näringsliv avstyrkte förslaget och svarade bl.a. De medlemsföretag som är negativa till förslaget hyser en stark oro för att ett lägsta kapital om 25 000 kronor öppnar upp för att aktiebolag används i brottsliga eller oseriösa syften.
Att det har utvecklat sig till den här vilda västern inom aktiebolagsformen kan ingen vara förvånad över. Varningarna fanns som bekant tidigt från rättsvårdande myndigheter och har återkommande upprepats.
Utan revision saknas möjligheten till insyn och kontroll och ökar risken för att aktiebolag används för brottsliga syften. Omsättning och resultat blåses upp och ger sken av en legitim och seriös verksamhet men utnyttjas till omfattande kredit- och momsbedrägerier. Och med företag som fasad öppnas dörren för kriminella personer att kunna delta i offentliga upphandlingar av varor och tjänster och begå välfärdsbrottslighet. Den här typen av brottslighet resulterar i såväl uteblivna skatteintäkter, felaktiga utbetalningar av skattefinansierade bidrag, utnyttjande av anställda och ökar samhällets kostnader för brottsutredning. Kvar står seriösa företagare som inte får betalt för sina fakturor, anställda som blir utnyttjade och notan skickas till skattebetalarna.
När revisionsplikten avskaffades bedömde den dåvarande regeringen att skatteintäkterna från aktiebolag skulle minska med 1,3 miljarder. Det är inte en vågad gissning att anta att konsekvenserna av reformen har kostat medborgarna och samhället mer än vad den har smakat, för att citera Riksrevisionens slutsats.
I slutet av 2021 tillsatte S-regeringen en utredning med uppdrag att bland annat att redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikten för små aktiebolag och lägga förslag för ett eventuellt återinförande av revisionsplikten. Utredningen Bolag som brottsverktyg presenterar sina förslag till regeringen nu idag, den 22 juni.
Förhoppningsvis så har den här utredningen gjort en mer gedigen analys och lägger förslag som kraftig begränsar möjligheterna att använda aktiebolag med syfte att begå brott och ger myndigheter bättre verktyg att arbeta brottsförebyggande. Och inte minst, så tar regeringen till sig utredningens analys. För menar man allvar med att man ”på riktigt” ska komma åt brottsligheten så måste man strypa de ekonomiska grundförutsättningarna som används i kriminella syften.
