Regelförenklingarnas baksida har länge varit en blind fläck för svensk höger. Att minska antalet regleringar, eller att förenkla dem, har ofta sålts in som en frihetsreform. Visst vill vi alla ha mindre krångliga regler och pekpinnar att förhålla oss till? Men regelförenklingarna har också en mörk baksida. Hör och häpna, reglerna finns ofta till för en anledning.
Ett aktuellt exempel är frågan om revisionsplikten. Den behandlas i den aktuella utredningen Bolag och brott – Några åtgärder för att motverka oseriösa företag SOU 2023:34 som LO har lämnat remissvar på.
Den borgliga regeringen slopade år 2010 revisionsplikten för små aktiebolag. Förhoppningen var att minska den administrativa bördan samt att stärka företagens konkurrenskraft (se prop. 2009/10:204).
Trots dräpande kritik mot förslaget om slopandet av revisionsplikten blev det verklighet. En rad remissinstanser till exempel Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Brottsförebyggande rådet, Kronofogdemyndigheten och Åklagarmyndigheten varnade. Rikspolisstyrelsen var orolig för att åtgärder för att motverka och upptäcka ekonomisk brottslighet skulle avskaffas.
Det är tydligt att farhågorna som lyftes av remissinstanserna har blivit verklighet.
År 2017 utvärderar Riksrevisionen, en myndighet med grundlagsskyddat oberoende, slopandet av revisionsplikten. Resultatet är slående. Riksrevisionen skriver i sin sammanfattning:
” Riksrevisionens granskning visar att intentionerna med reformen i stort har uteblivit förutom när det gäller ökad valfrihet och den direkta besparing på revisorsarvodet som berörda aktiebolag gjort. Många aktiebolag har valt bort revision men de har inte haft högre tillväxt – snarare tvärtom. Lönsamheten i dessa bolag har heller inte blivit bättre. Samtidigt har flera negativa konsekvenser blivit verklighet. Bolag som valde bort revision betalade mindre i bolagsskatt, som en följd av lägre tillväxt, vilket kan bero på att de i större utsträckning redovisade lägre ekonomisk aktivitet för att krympa sin vinst för att undkomma skatt. Reformen har också försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet.”
Riksrevisionens slår fast att revisionsplikten bör återinföras. Sedan dess har fler rapporter kommit som bekräftar att slopandet av revisionsplikten har förenklat för ekonomisk brottslighet (se exempelvis Ekobrottsmyndigheten 2020). Så kan vi inte ha det.
Utredningen Bolag och brott – Några åtgärder för att motverka oseriösa företag SOU 2023:34 kom med sitt betänkande i höstas. De har fått i uppdrag att beskriva för-och nackdelarna med det nuvarande undantaget av revisionsplikten för små aktiebolag och hur ett införande av revisionsplikten skulle kunna se ut. De har med andra ord inte fått i uppdrag att ta ställning till frågan om införande eller inte. De har lämnat walk-over till våra politiker som ska ta det slutgiltiga beslutet: Återinföra revisionsplikten eller inte.
En vän av ordning måste dock framhålla att det är uppenbart att de argument som lyfts fram av utredningen tydligt pekar på nödvändigheten av att införa en revisionsplikt. Inte minst om man menar allvar med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Det är på tiden att svensk höger tar till sig av argumenten och markerar mot de regelförenklingar som har öppnat upp för oseriösa aktörer att etablera sig i näringslivet.
Idag är det nämligen allmänt känt att företag används som brottsverktyg av kriminella aktörer (se exempelvis Kriminell infiltration av företag, Brå 2016:10, Administrativa åtgärder mot ekonomisk och organiserad brottslighet, Brå 2015:15). Vi behöver därför få bort de kriminella aktörerna från arbetsmarknaden. Här är revisionsplikten ett viktigt verktyg.
I många år har man från borgligt håll inte velat ta i denna fråga. Men kanske kan det vända nu?
Nu har regeringen alla förutsättningar för att se den krassa verkligheten och ge de brottsförebyggande myndigheterna ett av flera efterlängtade verktyg i kampen mot kriminaliteten. Alternativen ligger nu synligt på regeringens bord: inför revisionsplikten och stärk det brottsförebyggande arbetet, eller fortsätt vandringen med skygglappar på regelförenklingarnas väg.
Jag hoppas på dig Gunnar Strömmer (M)!
Att brottsligheten får tillgång till denna marknad leder till en undergång för ärliga företagare
Är det inte självklart för alla