Senaste veckorna har väderrapporterna från södra Europa handlat om olidlig värme. Nivåer som gjort människor sjuka. Ett flertal turister har rapporterats saknade, i några fall av avlidna, där orsaken bedöms vara värmeslag. Mest uppmärksammat har varit den brittiska tv-läkaren Michael Mosleys död.
Men detta är inte nytt för i år, utan något som pågått under en längre tid. Det är dock tydligt att nivåerna på temperaturen stegvis ökar.
Den 24 juli 2023 uppmättes 48,2 Celsius på Sardinien.
Frankrike hade 2022 under flera veckor en värmebölja. Det ledde till brist på dricksvatten. insekter och växter torkade bort, mindre djur fick av detta skäl svårt att hitta föda.
Samma år rapporterades att ett flertaligt antal irakiska städer uppmätte temperaturer på över 50 grader Celsius. Samtidigt så härjade svåra sandstormar i landet, vilket tillsammans skapade problem både med elförsörjning samt ventilation.
2016 så nådde temperaturen 54 grader Celsius i Mitribah i nordöstra Kuwait. Vilket anses vara ett världsrekord.
Redan 2003 uppmättes 47,3 grader Celsius i Portugal, vilket då var den högsta temperaturen sedan mätningarna började 1856.
Isarna på de respektive polerna smälter i allt för hög takt. Medeltemperaturen i världens hav ökar påtagligt.
Vi har en pågående och eskalerande klimatkris. Om den globala uppvärmningen fortsätter, så kommer vi få se allt fler nya värmerekord. Dessutom så kommer frekvensen av värmeböljorna att bli avsevärt tätare.
Under de senaste decennierna har vi sett att pensionärer från bland annat Nordeuropa, Storbritannien och Irland, som har det gott ställt, bosätter sig kring medelhavet. Det kanske fortsätter men reduceras till vinterhalvåret.
Turismen kring medelhavet under sommarhalvåret kommer sannolikt att minska på sikt.
Det är alltid vanskligt att försöka spana in i framtiden. Jag försöker ändock att ge exempel på tre scenarios:
Besöksnäringen kommer att öka i Norden. Den alltför heta sommarsemestern runt medelhavet kommer locka turister från Frankrike, Spanien och Italien med flera EU länder, att byta resans riktning mot skånska stränder, västkusten, runt småländska och värmländska sjöar. På vintern så ser vi hur alperna får allt svårare att försörja sina skidanläggningar med snö. Istället så kommer vi få se Europeiska skidåkare vända kosan mot de fjällanläggningar som finns i Norden.
Äldreomsorg. I Sverige sker driften av äldreboenden huvudsakligen på tre sätt. Det är kommunala äldreboenden i kommunal regi, kommunala äldreboenden som är utlagda på entreprenad till något privat företag samt privata äldreboenden som drivs och ägs av privata företag, även kallade ”egen regi”. Gemensamt för alla dessa är att de tar emot brukare som blivit biståndsbedömda och då fått med sig en så kallad äldrepeng.
Ett möjligt scenario är att privata äldreboenden i ”egen regi” istället för att ta emot biståndsbedömda brukare från kommunerna, säljer platser till välbeställda sydeuropéer, som helt enkelt inte står ut med konsekvenserna av klimatförändringarna.
En av konsekvenserna som pandemin förde med sig, är att de digitala plattformarna TEAMs och Zoom kom att utvecklas enormt. De är numera rimliga mötesrum. Även kulturellt accepterade på de flesta arbetsplatser. Sverige har relativt många andra EU länder en bättre digital infrastruktur. Ett inte osannolikt scenario, är att vi kommer se yrkesarbetande göra livsförändring, som består i att de byter till en bostad i Norden, men behåller samma arbetsplats.
Scenario ett kommer generera inkomster snarare än kostnader. När det gäller scenario två och tre så finns många frågetecken kring kostnader och intäkter. Det borde utredas. Det är bättre att förekomma än att förekommas.
En annan iakttagelse är att dessa scenarios kan komma att leda till ökad ojämlikhet och ökade klyftor mellan nord och syd.
