Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, höll årets första plenarmöte 22-23 januari i Anna Lindh-salen i Europaparlamentet.
Ett högaktuellt tema som debatterades handlar om EUs politik för Arktis. Yttrandet REX/592 Att utveckla EUs strategi för Arktis i dialog med det civila samhället har tagits fram på eget initiativ från kommittén. Jag var ordförande i arbetsgruppen. Som en del i utarbetandet av yttrandet gjorde vi en resa till Grönland i höstas, där vi träffade såväl regeringsföreträdare som människor aktiva i civilsamhällesorganisationer och besökte EUs kontor i Nuuk, med flera.
I yttrandet betonar EESK att EU:s nya institutionella cykel utgör ett uppenbart tillfälle att utvärdera EU:s politik för Arktis. En uppdaterad politik skulle göra det möjligt för EU att spela en större roll när det gäller att främja ett resilient och välmående Arktis och samtidigt främja EU:s strategiska gröna omställning och säkerhetsintressen samt respekten för de mänskliga rättigheterna.
EU:s senaste politiska strategi för Arktis offentliggjordes i oktober 2021 och inbegriper omfattande EU-åtgärder för att hantera de problem som drabbar detta område där det sker snabba förändringar. Dess uttalade mål var att bidra till att Arktis förblir ett område för fredligt samarbete, bromsa klimatförändringarnas effekter och stödja en hållbar utveckling i Arktis, till förmån för samhällena i denna region. Genomförandet av EU:s politik för Arktis var dessutom avsett att hjälpa EU uppnå målen för EU:s gröna giv och främja sina geopolitiska intressen.
EESK betonar behovet av att öka det civila samhällets deltagande i beslutsfattandet i frågor som rör Arktis, eftersom det förbättrar både kvaliteten och legitimiteten hos långtgående beslut som påverkar regionen. EESK föreslår att man genomför en systematisk inventering som en del av en uppdaterad EU-strategi för att utvärdera hur de arktiska aktörerna uppfattar och använder EU-medel och EU-instrument.
Detta arbete bör bygga vidare på synpunkter från olika företrädare för det civila samhället, sträva efter att förenkla förfarandena för stödmottagare eller ge stöd till lokalsamhällen när det gäller att hantera behoven samt klargöra om det finns tillräcklig finansiering och lämpliga program för att stödja EU:s strategiska mål i Arktis.
EESK uppmanar arktiska beslutsfattare på alla nivåer att strikt tillämpa rättsliga skyldigheter och anta bästa praxis för att inkludera, samråda med och stärka alla delar av det lokala civila samhället, inbegripet ursprungsbefolkningar.
Investeringar och projekt bör gynna lokalsamhällena, och det bör säkerställas att alla delar av dessa samhällen, inklusive ursprungsbefolkningar, ungdomar och kvinnor, har tillräckliga resurser för att delta i beslutsprocessen.
EESK understryker det brådskande behovet av att effektivisera tillståndsförfarandena för projekt som rör förnybar energi och utvinning av råvaror som är avgörande för den gröna omställningen. Dessa processer bör effektiviseras utan att bortse från behovet av ordentliga miljömässiga och socioekonomiska analyser.
EESK rekommenderar att EU:s samarbete med Grönland intensifieras för att diversifiera tillgången till kritiska mineraler och främja ett partnerskap som bygger på demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Kommittén anser att detta samarbete bör prioriteras i de kommande förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.
Ett annat tema som var föremål för debatt var Artificiell intelligens, AI, på arbetsplatsen. Då deltog bland andra Roxana Mînzatu, Europeiska kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för sociala rättigheter, kompetens, arbetstillfällen av god kvalitet och beredskap och Katarzyna Nowakowska, Polens biträdande minister med ansvar för familje-, arbetsmarknads- och socialpolitik.
I yttrandet SOC/803 specificeras några strategier för att använda AI i arbetstagarnas intresse och att minska de risker som är förknippade med användningen. Några utgångspunkter för EESKs ståndpunkter är att arbetstagaren måste stå i centrum och att AI måste bli ett instrument för förbättringar av arbetsplatser. AI ersätter mänskliga arbetsuppgifter men kan också skapa nya arbetsuppgifter och förbättra arbetsmiljön. Vi måste dra gränser om användningen av AI skulle gå emot arbetstagarnas grundläggande rättigheter, som till exempel användas för att eftersöka arbetstagarnas politiska hemvist.
Grupper som kan förväntas ha större utmaningar på arbetsplatserna som en följd av AI är kvinnor, äldre arbetstagare och arbetstagare med lägre utbildningsnivåer. Men medan AI kan innebära stora utmaningar, kan det också – rätt använt – bli ett instrument för grön utveckling och förbättringar av arbetsmiljöer. Ett problem är att EU ligger på efterkälken i forskningen och utvecklingen av AI-system i förhållande till USA och Kina, och därigenom inte kan styra utvecklingen i den mån som är eftersträvansvärt.
