I debatten hör man ofta talas om kriminella möjliggörare, exempelvis advokater eller biståndshandläggare som utnyttjar sin position för att hjälpa kriminella. Det kan handla om att läcka intern information eller godkänna utbetalningar som egentligen aldrig skulle ha betalats ut. Men något som det sällan pratas om är när det är politiken själv som agerar möjliggörare för kriminalitet. Det vill man inte prata om. Ett tydligt exempel är avskaffandet av revisionsplikten för små företag.
I veckan visar Dagens industri hur lätt det är för företag att gömma en kriminell verksamhet bakom en vit fasad. Det är en minst sagt hårresande läsning. En konsult har hjälpt ett tiotal aktiebolag i Mellansverige att försköna sina årsredovisningar. Rättegång väntar nu för konsulten. Enligt åklagare Martin Ek på Ekobrottsmyndigheten är det ett tillvägagångsätt som ökat. Sen när då? Jo sen revisionsplikten avskaffades för aktiebolag. Som han själv säger: ”Det finns egentligen ingen utomstående som kontrollerar bokföringen”. Att välja bort revisor innebär därmed att det inte finns någon extern part som granskar bolaget. Det underlättar för kriminella att använda aktiebolag som brottsverktyg.
Revisionsplikten avskaffades 2010 för små aktiebolag av alliansregeringen. Förändringen innebar att det blev valfritt för små företag att ha en revisor. Syftet var att minska regelbördan för företag.
Slopandet av revisionsplikten möttes av massiv kritik. Flera rättsvårdande myndigheter varnade. Rikspolisstyrelsen ansåg exempelvis att resultatet skulle bli att verktyg för att motverka och upptäcka ekonomisk brottslighet skulle försvinna genom slopandet av revisionsplikten. Brottsförebyggande rådet såg det som ”ett steg tillbaka”. Sju år senare granskar Riksrevisionen. De slår fast att intentionerna med reformen i stort har uteblivit – förutom självklarheter som att aktiebolag får välja om man vill ha revisor eller inte samt besparingar på själva kostnaden för revision. Riksrevisionen konstaterar att lönsamheten för bolagen inte heller blivit bättre, men att avskaffandet försvårat arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. Det är tydligt att de farhågor som fanns vid avskaffande har besannats.
Hösten 2024 presenterades utredningen Bolag och brott- Några åtgärder för att motverka oseriösa företag SOU 2023:34 sitt betänkande. Utredningen beskriver för-och nackdelarna med undantaget av revisionsplikten och hur ett återinförande kan se ut. Vid genomläsning blir det tydligt att om man vill bekämpa den kriminella ekonomin är revisionsplikten en nödvändighet. Det är ett viktigt verktyg och kontrollmekanism. På minuskontot nämner de att ett införande ökar administration och kostnaden för revision för företagen. Remissinstanser, såsom Polisen, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Ekobrottsmyndigheten är tydliga. Revisionsplikten bör återinföras. De menar att åtgärden skulle motverka att företag används som brottsverktyg. Vidare påpekar de att de brott som begås inom den organiserade brottsligheten idag ofta förutsätter tillgång till bolag. De understryker att det förekommer mer brottslighet i bolag som saknar revisor än i andra bolag.
Hur agerar då regeringen? Den regering som har som mantra att vilja bekämpa den kriminella ekonomin? I propositionen gör den följande bedömning:
” För att en sådan reglering ska vara motiverad måste det kunna fastslås att de positiva konsekvenserna för de skötsamma företagen, och för samhället i stort, står i proportion till kostnaderna. Enligt regeringens mening kan den slutsatsen inte dras. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag.”
Regeringen väljer aktivt att inte ge Polisen det de vill ha. Revisionsplikten ska fortsätta vara frivillig. Det finns inte tillräckliga skäl menar de. Inte tillräckliga skäl. Det är faktiskt häpnadsväckande. Regeringen går aktivt emot sina egna expertmyndigheter. Mantrat om att strypa den kriminella ekonomin ekar tomt. Det är ett svek mot de seriösa företagen. Sverige behöver ett företagsklimat som premierar seriösa företag. En del i det arbetet är att aktivt arbeta för att hålla oseriösa och kriminella aktörer borta från marknaden. Då är revisionsplikten nödvändig.
Politiken måste sluta agera som möjliggörare för kriminella. Detta gäller inte bara revisionsplikten. Vi ser samma problematik i den offentliga upphandlingen, migrationspolitiken, lagen om valfrihetssystem med mera. Att år 2025 med all den kunskap vi har om kriminell ekonomi och företag som brottsverktyg säga att ”det inte finns tillräckliga skäl” att återinföra revisionsplikten – är inte att ta sitt ansvar. Det är att fortsätta vara möjliggörare.
