Europeiska ekonomiska och sociala kommittén höll sitt plenarmöte i februari under dagar då kriget i Ukraina gick in på sitt fjärde år och världspolitiken gungade.
En debatt hölls om EUs konkurrenskraft, inre marknaden och regelförenkling med medverkan av Maria Luis Albuquerque, kommissionär för finansiella tjänster, sparande och investeringar. I anslutning till debatten antogs yttrandet INT/1070 om Letta- och Draghi-rapporterna om den inre marknadens funktion och EUs konkurrenskraft. Albuquerque sa att EESK fyller en viktig roll genom att man för samman civilsamhällets organisationer i en dialog. Men existerande barriärer gör idag att EUs ekonomiska potential inte utnyttjas optimalt. Fackföreningar spelar en viktig roll i Europas utveckling och ambitionerna att öka konkurrenskraften. EU måste skapa en ’investeringsunion’ för att höja konkurrenskraften i förhållande till de länder vi främst konkurrerar med. Den inre marknaden måste fullföljas och kvarvarande hinder minska. En ytterligare utmaning kommer nu också från de tullar som USA hotar läggar på varor från Europa. Men avreglering får aldrig innebära att EUs sociala skyddsnät monteras ned. Detta utgör i sig självt en konkurrensfördel i förhållande till helt avreglerade marknader. Ledamöter från arbetstagargruppen betonade att små och medelstora företag kan spela en nyckelroll i en effektiviseringsstrategi. Regler och förordningar måste förenklas så att inte en överdriven byråkrati lägger hinder i vägen för effektiviseringar. Vi behöver regelförenklingar, inte avregleringar. Michal Baranowski, Polens biträdande statssekreterare, sa att Polens ordförandeskap prioriterar frågor om konkurrenskraft och investeringar. Samtidigt måste mål om klimatförändringar och arbetskraftens rättigheter upprätthållas. Polen kommer att presentera en strategi särskilt fokuserad på små och medelstora företag och på ’better regulation’.
En debatt hölls om EU-ländernas utgifter för försvar i anslutning till yttrandet ECO/655 om försvarsbudgetering i EU. De senaste två veckorna med Trump-administrationens helomvändning ifråga om stöd till Ukraina och NATOs roll i konflikten har satt EU-ländernas försvarsbudgetar i blixtbelysning. Yttrandet argumenterar för ökat försvarssamarbete i Europa samt ökade försvarsbudgetar som andel av BNP som ett svar på hotet från Ryssland.
Polska statssekreteraren Magdalena Sobkowiak-Czarnecka presenterade det polska ordförandeskapets prioriteringar för innevarande ordförandeskapsperiod. Mottot för perioden är “Säkerhet Europa”. Idag förstår nog alla varför vi valde denna slogan. Målet är att vara enade i relation till Ryssland och Ukraina. Utvidgningen av EU är prioriterad. Att EESK arbetar aktivt tillsammans med organisationer från ansökarländerna är utmärkt. Försvarsutgifter är prioriterade av Polen, som självt använder mer än 5% av BNP till försvaret. EUs yttre gränser måste försvaras, inte minst Polen-Belarus. När vi talar om migration måste vi också tala om arbetsmarknaden. “Hälsosäkerhet” prioriteras också, däribland frågan om hur ungas mentala hälsa påverkas av sociala media. Desinformation är en del av hybridkriget. I debatten tog ledamöter upp bland annat behovet av arbetstagares rättigheter och konkurrenskraft.
Tre år in i Rysslands krig mot Ukraina: att definiera EUs geopolitiska framtid var temat för en debatt. Inbjuden talare var Oksana Diakun från Ukrainas EU-mission. Hon sade att man inte kan förhandla om Ukraina utan Ukraina. Det behövs ökat militärt stöd till Ukraina. Extrainsatt rådsmöte nästa vecka kommer vara viktigt. Det behövs extra investeringar i Ukrainas försvarsindustri. Sanktionerna mot Ryssland behöver förstärkas. Ryska tillgångar borde inte bara frysas utan konfiskeras. En tyst minut hölls för alla krigets offer. EESK-ledamöter tog bland annat upp att måste försvara den regelbaserade ordningen i Europa och resten av världen. Det vilar en skugga över Europa nu. Alla talare uttalade stöd för Ukraina.
En debatt på temat “EU och civilsamhället: att stärka demokrati och deltagande” hölls med flera inbjudna talare från civilsamhällesorganisationer och två ledamöter i Europaparlamentet. Bland annat sades att civilsamhällets organisationer utgör en del av den demokratiska skölden och behöver därför stödjas. Civilsamhällets organisationer utgör ett motstånd mot totalitarismen. Vi måste värna den liberala demokratin, rättsstaten och mänskliga rättigheter. Anständiga arbetsvillkor är en förutsättning för att kunna delta aktivt i samhällslivet.
Putin kommer inte avsluta kriget i Ukrania. Det är segra eller dö, som gäller. Trump är inte intresserad av kriget. Han vill åt Ukranias markfyndigheter.