Igår släppte Klimatpolitiska rådet sin årliga uppföljningsrapport om regeringens klimatpolitik. Även om kritiken inte var riktigt lika svidande som förra året var rådet mycket tydliga med att regeringens klimatpolitik inte håller måttet, och att Sverige är långt ifrån att klara klimatmålen. OECD kom med liknande kritik förra veckan. Regeringen har fått så mycket kritik för sin klimatpolitik att klimatministern Romina Pourmokhtari har fått slut på ursäkter och nu väljer att ducka i stället, för första gången sedan Klimatpolitiska rådet instiftades var ingen klimatminister på plats när rapporten presenterades.
En risk med att kritiken börjar kännas tjatig är att nyhetsvärdet försvinner och debatten uteblir. Och det är olyckligt, eftersom regeringens undermåliga klimatpolitik hotar svenska jobb.
Det är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, och för att skapa nya jobb med goda villkor, att svenska industrier och företag kan fortsätta att ligga långt fram i klimatomställningen. Sverige har jättebra förutsättningar för det: till skillnad från stora delar av världen och resten av Europa har vi sedan länge ställt om till ett fossilfritt energisystem och vi har fortfarande relativt låga elpriser. Den svenska modellen gör att vi är bra på att hantera den strukturomvandling som klimatomställningen innebär.
Och fram till valet 2022 hade Sverige också en relativt tydlig, långsiktigt och förutsägbar klimatpolitik, till exempel stod sju av åtta partier i riksdagen bakom det klimatpolitiska ramverket och Sveriges klimatmål när de antogs 2017. En stabil och långsiktig politik gör att industrin vågar göra de investeringar som krävs för att ställa om, och många företag har därför fattat viktiga beslut om stora satsningar på att ställa om till klimatsmart produktion.
Sedan Tidö-regeringen tillträdde har dock förutsägbarheten och långsiktigheten i den svenska klimatpolitiken försvunnit. Klimatpolitiska rådet tar upp flera exempel på det i sin rapport:
- Efter att reduktionsplikten den 1 januari sänktes drastiskt från EU:s högsta till en av EU:s lägsta aviserades åtta månader senare en höjd och förändrad reduktionsplikt.
- Regeringen bedömde i den energipolitiska inriktningspropositionen i mars att det är vindkraften som på kort sikt kan stå för merparten av tillkommande elproduktion. Regeringen aviserade därför åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad. Men i oktober införde så regeringen i stället ett oväntat stopp för havsbaserad vattenkraft i hela Östersjön utom Bottniska viken.
- Regeringen ökade budgetanslagen till Klimatklivet med 500 miljoner kronor för år 2025 men begränsningar i Naturvårdsverkets bemyndiganderam tvingade myndigheten att kort därefter helt stänga möjligheten till nya ansökningar som löper över flera år.
- När det gäller elektrifieringen av fordonsflottan har regeringens beslut under 2024 dragit åt olika håll och det är svårt att bedöma nettoeffekten på elektrifieringstakten.
- På övergripande nivå har regeringen inte visat något större intresse för att söka breda överenskommelser om exempelvis energipolitiken vilket ökar den politiska risken för alla som vill investera i Sveriges klimatomställning.
- Regeringens aviserade målöversyner och långdragna utredningsprocesser har skapat onödig oklarhet om mål och inriktning för Sveriges klimatomställning.
Regeringens ryckiga politik har redan fått konsekvenser. Till exempel slog Tidö-regeringens avskaffande av reduktionsplikten hårt mot de företag som redan påbörjat investeringar i ökad produktion av biodrivmedel utifrån den tidigare långsiktiga utformningen av reduktionsplikten. Bilindustrins omställning har försvårats när regeringens politik gör att efterfrågan på elfordon minskar.
Och just nu sitter investerare och fattar beslut om de ska investera i ny fossilfri produktion i Sverige eller i något annat land, och känner sig osäkra på om utbyggnaden av svensk elproduktion kommer att gå tillräckligt snabbt.
Det här duger inte. För att säkra svensk konkurrenskraft och svenska jobb behöver Sverige en ambitiös och långsiktig klimatpolitik.
Klimatpolitiska rådets rapport 2025 finns här: Rapportlansering 2025 | Klimatpolitiska Rådet
