Att läsa rapporten ”De yrkesinriktade gymnasieutbildningarnas nedmontering och förfall – utvecklingen i Stockholm åren 2000 till 2024”, är ingen munter läsning. Här framgår det hur marknadskrafterna har tagit över och att marknaden inte klarar av att bedriva yrkesutbildning.
Tidigare hade Stockholm stora välfungerande kommunala skolor med ett brett utbud av yrkesinriktningar, men idag har utbildningarna slagits söder i små fristående skolor med få program.
Fördelen med stora skolor är samordningsvinsterna. Skolorna kan ha ändamålsenliga lokaler, utrustning, elevhälsa och högre lärartäthet. Det bidrar också till att göra yrket attraktiv för lärare. Allt detta är viktigt för en god kvalitet i utbildningen. När skolorna blev mindre och kostnaderna skulle hållas nere minskade kvaliteten, enligt rapporten.
Parallellt med den här utvecklingen infördes en ny läroplan – Gy 11. Ambition var bland annat att höja attraktionskraften för yrkesutbildningen genom att ta bort högskolebehörigheten, men resultatet blev det omvända. Antalet sökande minskade i hela landet.
När eleverna valde bort yrkesutbildningen lade stadens politiker ner programmen i samma takt. Trots att efterfrågan på yrkesutbildade är stor.
År 2024 valde 14 procent av huvudstadens elever ett yrkesprogram, jämfört med 35 procent i resten av landet.
Det blir också tydligt i rapporten att förespråkarna för marknadsutsättningen trodde att marknaden skulle kunna driva yrkesprogrammen efter arbetsmarknadens behov. Det blev inte så.
Därför har riksdagen beslutat om reformen: Planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Det innebär att från 2025 ska utbildningarna planeras efter arbetsmarknadsbehoven. Det anser LO är bra.
Men reformen omfattar inte de fristående huvudmännen, bara de kommunala. LO befarar att reformen kommer att bli tandlös i regioner med många friskolor.
Reformen sätter dock stopp för den fria etableringsrätten, något som LO ser positivt på. Det innebär att det krävs tillstånd från Skolinspektionen för att få starta en ny skola – och arbetsmarknadsbehovet ska avgöra. Annars kommer ansökan att avslås.
Sedan två år tillbaka är högskolebehörigheten återinförd på yrkesprogrammen och söktrycket har vänt uppåt. LO har länge arbetat tillsammans med Svenskt Näringsliv för att beslutet skulle bli verklighet.
För att öka attraktionskraften har Socialdemokraterna i Stockholm valt att satsa på:
- Stärkt studie- och yrkesvägledning i grundskolan
- Körkort på vård- och omsorgsprogrammet samt fordon- och transportprogrammet
- Ökad samverkan med branscherna
En annan positiv nyhet är att Yrkes-SM kommer till Stockholm 2026. Det innebär att stadens högstadieelever kan besöka tävlingarna, testa olika moment och inspireras inför gymnasievalet.
LO välkomnar dessa satsningar – men fler reformer behöver komma på plats för att reglera skolmarknaden. Och det brådskar. För Sverige behöver fler yrkesutbildade.
Det gamla tricket att lägga ner en framgångsrik verksamhet är att bryta upp den i mindre delar så faller snart verksamheten ihop. Det är inte så lätt att reparera den skadade verksamheten och framförallt blir det dyrt.