Omställningsstudiestödet har funnits i snart fyra år. En majoritet av dem som har beviljats stödet studerar på yrkeshögskola, komvux/yrkesvux eller folkhögskola, vilket visar att intresset för att läsa en yrkesutbildning är stort. Det är glädjande.
Men det är alldeles för få som studerar på folkhögskola med omställningsstudiestödet, i dagsläget är det cirka tre procent. LO vill att fler ska få upp ögonen för den möjligheten, därför arrangerade vi ett rundabordssamtal i Almedalen med personer från folkhögskolans olika delar – som rektorer, lärare, styrelseledamöter på lokal och nationell nivå. Några saker vi var överens om:
Folkhögskolan behöver bli mer känd
Vi var överens om att kännedomen om folkhögskolans utbildningsutbud behöver öka, dvs att man kan läsa in gymnasiet via allmän linje. Men även att det finns fina yrkesutbildningar, spetsutbildningar samt eftergymnasiala utbildningar – och möjlighet till validering inom folkhögskolan.
Att utbildningsformen finns i hela landet och har bra lokalkännedom om arbetsmarknaden. Folkhögskolan kan mycket snabbt starta yrkesutbildningar som efterfrågas av arbetslivet i närområdet – en styrka som borde lyftas fram mer.
Omställningsorganisationernas studie- och yrkesvägledare behöver få ökad kännedom om folkhögskolan, eftersom de vägleder personer som vill söka omställningsstudiestödet. De är nyckelpersoner i sammanhanget.
Folkhögskolans pedagogik är dessutom unik. Allmän kurs är för många en trygg väg tillbaka till studier, särskilt för dem som haft en tuff eller avbruten skolgång. Mindre grupper, mer stöd och ett annat sätt att lära gör stor skillnad.
Statistiken visar också att ungefär hälften av dem som får grundläggande behörighet via allmän kurs går vidare till eftergymnasiala studier inom ett år. Och många till arbete.
Tydliga utbildningsvägar
För den som vill byta yrke – kanske till något bättre betalt eller mindre fysiskt tungt – är det viktigt att förstå vart utbildningen leder. Här behöver vi bli bättre på att visa upp goda exempel på personer som har studerat på folkhögskola och som har gått vidare till jobb eller utbildning.
Ett förslag var att tydligare koppla ihop folkhögskolan med yrkeshögskolan. Till exempel att man kan läsa allmän kurs på folkhögskola för att sedan bygga på med en yrkesutbildning inom yrkeshögskolan. Eller börja med en yrkesutbildning på folkhögskola och därefter komplettera med en YH-utbildning.
För att folkhögskolan ska kunna behålla sitt breda utbildningsutbud och samtidigt skala upp antalet platser krävs ökade statsbidrag. Pris- och lönekompensationen behöver också justeras årligen för att utbildningsformen ska vara långsiktigt hållbar.
Vi som satt runt bordet var överens om att vi – utifrån våra olika roller – behöver hjälpas åt att sprida kunskapen om möjligheten att studera på folkhögskola med omställningsstudiestödet. Utbildningarna leder ofta vidare – till jobb eller vidare studier. Och det är en chans som fler borde få.
