Efter flera svaga år befinner sig svensk ekonomi i en återhämtningsfas. Men på arbetsmarknaden är läget fortfarande ansträngt. Arbetslösheten är hög och resursutnyttjandet fortsatt lågt. Den höga arbetslösheten märks särskilt bland många av de grupper som LO-förbunden organiserar. Personer med kortare utbildning har fortfarande högst arbetslöshet, och flera a-kassor för arbetare ligger kvar på höga arbetslöshetsnivåer.
Arbetsmarknaden är alltså fortfarande svag. Här fokuserar jag därför på förändringen den senaste tiden. Flera tecken tyder på att återhämtningen hittills är tydligast bland arbetare.
Om vi ser till utvecklingen sedan början av 2023 sticker personer med minst två års eftergymnasial utbildning ut. Antalet arbetslösa i den gruppen som är inskrivna på Arbetsförmedlingen ökade med mer än 30 procent och har därefter förblivit högt. I övriga utbildningsgrupper har utvecklingen varit mindre dramatisk. Nivåerna ligger nu omkring, eller under nivån, för januari 2023. Det är ett ovanligt mönster, eftersom högutbildade i tidigare lågkonjunkturer ofta har varit mer skyddade mot arbetslöshet.
Utvecklingen är särskilt tydlig bland 35–44 åringar. Där är akademiker numera den största gruppen bland de arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Akademiker i yngre medelåldern är en grupp som normalt har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Lågkonjunkturen har alltså även drabbat grupper som vanligen har en stark ställning.
Den ojämna återhämtningen syns även i a-kassestatistiken. Bland a-kassorna för arbetare i byggbranschen har antalet arbetslösa minskat med 21 procent det senaste året. I övriga a-kassor med koppling till LO-förbunden har antalet arbetslösa minskat med mellan sex och tio procent. Akademikernas a-kassa är den enda a-kassa där antalet arbetslösa ligger på en högre nivå nu än för ett år sedan.
Den svaga utvecklingen bland högutbildade syns särskilt tydligt inom yrkesområdet Data/IT. Där har antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen ökat med 80 procent sedan början av 2023. Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser om orsakerna. Men en ny svensk studie pekar på att generativ AI kan ha gjort det svårare för unga att etablera sig i AI-exponerade yrken, exempelvis som mjukvaruutvecklare.[1]
Även statistik från omställningsorganisationerna pekar mot en tydligare förbättring bland arbetare. Både TSL, som omfattar arbetare i privat sektor, och TRR, för privatanställda tjänstemän, ser tecken på att arbetsmarknaden börjar återhämta sig.[2]
Men förbättringen är tydligare i TSL:s statistik. Antalet personer som beviljades omställningsstöd via TSL under det första kvartalet 2026 var drygt 26 procent lägre än under samma kvartal i fjol. Hos TRR var minskningen 13 procent.
Ljusningen för arbetare syns också i löneutvecklingen. Det är vanligt att privatanställda tjänstemän har större procentuella löneökningar än arbetare. Så har det inte sett ut den senaste tiden. I fjol ökade lönerna i ungefär samma takt för båda grupperna. Under det första kvartalet i år tycks skillnaden återigen vara relativt stor, men nu till arbetarnas fördel.
Löneutvecklingen visar dock inte hela bilden. En del av förklaringen till tjänstemännens sämre löneutveckling är att de under senare tid har avstått löneutrymme i utbyte mot arbetstidsförkortning.
Sammantaget pekar flera tecken åt samma håll. Arbetsmarknaden är fortfarande svag och arbetslösheten hög. Men de förbättringar som nu syns verkar hittills vara tydligare bland arbetare än bland tjänstemän och akademiker.
[1] Lodefalk, M., L. Löthman , M. Koch, och E. Engberg, (2026), Same Storm, Different Boats: Generative AI and the Age Gradient in Hiring, Working Paper 2/2026. Örebro University School of Business.
[2] Trygghetsfonden TSL (2026), Kvartalsrapport 2026:1 Gradvis återhämtning i ett ostabilt läge. TRR (2026), Ljusare arbetsmarknad för tjänstemän, pressmeddelande 13 april 2026.
