Regeringen har sparat på folkbildningen – både på folkhögskolor och studieförbund. Kostnaderna ökar samtidigt som de statliga anslagen minskar kraftigt. Resultatet leder till nedskärningar, uppsägningar och verksamhet som försvinner. Det framgår i Folkbildningsrådets rapport Nedskärningarnas konsekvenser, som visar hur hårt besparingarna slår mot hela sektorn.
Folkbildningen öppnar dörrar till arbete, studier och engagemang
Folkbildningen ger människor möjlighet att utvecklas och delta i samhället genom studiecirklar och folkhögskolekurser. Här ryms allt från replokaler till kulturverksamhet för funktionsnedsatta till språkcafé och studiecirklar för de som står långt från arbete. Studier på folkhögskolor leder dessutom ofta vidare till arbete eller studier.
Rapporten är ingen rolig läsning. Här framgår det att studieförbunden har tvingats till kraftiga besparingar, där personalstyrkan har minskat med 16 procent mellan 2023 och 2024 och arbetsmiljön har försämrats. De som jobbar kvar har fått en högre arbetsbelastning, längre resor och upplever stress och oro till följd av neddragningarna.
Studieförbunden har tvingats att stänga kontor och verksamheter på landsbygden och på mindre orter för att spara pengar. Det har lett till att föreningslivet, kulturutbudet och de lokala mötesplatserna har minskat.
Det innebär att människors möjligheter att ta del av folkbildningen varierar kraftigt beroende på var i landet man bor. För att klara ekonomin har flera studieförbund dessutom tvingats höja deltagaravgifterna, vilket ytterligare begränsar tillgången till verksamheten.
Studier på folkhögskola leder till arbete eller studier
Folkhögskolan har också drabbats hårt. Lärare har sagts upp, klasstorlekarna har ökat och kursutbudet har minskat, trots att folkhögskolan uppvisar fina studieresultat.
Folkhögskolan lyckas ofta väl med att nå människor som inte alltid trivs i den traditionella skolan. Deltagare som fått grundläggande behörighet efter allmän kurs studerar ofta vidare eller tar steget ut i arbetslivet.
Även yrkesutbildningarna ger resultat, visar rapporten Yrkesutbildning på folkhögskola – vad händer efter studierna? I den framgår det att omkring hälften av deltagarna är etablerade ett år efter studierna och en majoritet efter tre år. Förbättringen är som störst bland dem som har stått längst ifrån arbetsmarknaden.
LO vill se satsningar på folkbildningen genom ökade statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Vi har inte råd att montera ned verksamheter som bidrar till jobb, integration och bildning. Nästa regering måste prioritera folkbildningen, så att fler får möjlighet att gå en studiecirkel, studera på folkhögskola, ta del av lokala kulturaktiviteter, utvecklas och ta nästa steg i livet.
