Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, hade plenarmöte 23 – 24 januari. Flera frågor som debatterades handlade om EUs framtid.
Plenarmötet inleddes med en debatt på temat Brexit, med medverkan av Michel Barnier, EUs chefsförhandlare i relation till Storbritannien. Barnier sade att det föreliggande förslaget till avtal omfattar 585 sidor. Avsikten är att beakta alla tänkbara aspekter av Storbritanniens utträde ur EU. Frågorna om relationen Irland – Nordirland är komplexa och alla vill undvika en “hård” gräns. I debatten sade EESK-ledamöter att företagen behöver tydliga regler. Vi måste få en lösning som skyddar arbetstagares rättigheter och som garanterar freden. Hur ska inre marknaden skyddas om det inte blir något avtal? Barnier svarade att han tackar för det förtroende han fått att företräda EU och att han verkligen beklagar Brexit. Ett avtal behövs för att reglera förhållandet efter utträdet – utan avtal blir det ingen övergångsperiod. Det värsta för Europa är tystnaden, så vi måste alla ta debatten och berätta om de framsteg för freden som EU står för. Ledamöterna tackade honom efter avslutad debatt med stående applåd.
Andra dagen deltog Rumäniens socialdemokratiska premiärminister, Vasilica-Viorica Dancila, med en presentation av det rumänska ordförandeskapets prioriteringar. Under Rumäniens ordförandeskap kommer toppmötet i Sibiu hållas 9 maj, med temat om EUs framtid. Dancila sade att det är en avgörande tid, och vi måste höra vad medborgarna säger om vilken riktning EU ska ha. Samrådsförfarandena är därmed viktiga. Sammanhållningspolitiken och dess finansiella verktyg är viktiga. Arbetet för stärkt konkurrenskraft och ett fullbordande av inre marknaden fortsätter, liksom fördjupningen av EMU-samarbetet. Säkerhetspolitiken fokuserar på vårt närmaste grannskap, och hänger ihop med utvidgningsprocessen. EU ska stärkas internationellt, inklusive på handelsområdet. Värderingar som håller oss samman ska främjas.
Bland de yttranden som antogs under plenarmötet fanns bland annat REX/502 om Kvinnor på västra Balkan. Länderna på västra Balkan hör till de områden i Europa som har den lägsta förvärvsfrekvensen och sysselsättningsgraden bland kvinnor Nästan två tredjedelar av regionens kvinnor i arbetsför ålder är antingen inaktiva eller arbetslösa. Länderna har på senare år vidtagit åtgärder för att främja kvinnors rättigheter. Trots det betraktas främjandet av jämställdhet ofta som en lågprioriterad uppgift. EESK anser att kvinnors politiska, sociala och ekonomiska rättigheter samt jämställdhet bör främjas på västra Balkan. EESK föreslår att en färdplan för jämställdhet utarbetas och åtgärder som kan leda till mer jämlik fördelning av makt och resurser. EESK anser att partnerländerna på västra Balkan måste integrera jämställdhetsperspektivet i alla relevanta program som finansieras genom instrumentet för stöd inför anslutningen till EU. Systematisk tillämpning av ett jämställdhetsperspektiv bör behandlas som ett övergripande riktmärke för att bedöma lagstiftningsprocessens godtagbarhet och kvalitet inom ramen för anslutningsförhandlingarna.
Yttrandet ECO/485 om den ekonomiska politiken i euroområdet handlar om kommissionens rekommendation att medlemsstaterna i euroområdet enskilt och gemensamt vidtar åtgärder för att fördjupa den inre marknaden, förbättra företagsklimatet, minska utlandsskulden, öka produktiviteten och stärka förutsättningarna för lönetillväxt, återuppbygga finansiella buffertar i euroländer med hög offentlig skuldsättning, stödja offentliga och privata investeringar med mera. EESK anser att det är ytterst viktigt att bygga upp ekonomisk motståndskraft och att övervinna investeringsunderskottet. EESK håller med kommissionen om vikten av att agera mot skattebedrägerier, skatteflykt och skatteundandragande med åtgärder mot aggressiv skatteplanering. EESK framhåller på nytt vikten av att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att främja uppåtgående konvergens. EESK välkomnar kommissionens rekommendation om en symmetrisk ombalansering av obalanser i bytesbalansen i euroområdet, i synnerhet uppmaningen till högre lönetillväxt i medlemsstater med överskott.
