EESK-debatter om Brexit, migration och fattigdomsbekämpning

Det snöade nästan oavbrutet utanför mitt fönster, medan jag och de flesta av de 329 ledamöterna satt uppkopplade för att delta i europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) första plenarmöte 2021. På grund av Covid-19 äger mötena numera rum i så kallad hybridform. Vissa deltar på plats i Bryssel, och många kopplar upp sig från sina respektive kontor eller hem runt om i alla EUs medlemsländer. Förutom att vi diskuterade och antog ett antal yttranden om aktuella EU-frågor, hade vi intressanta gäster som deltog i debatter.

Michel Barnier, EUs chefsförhandlare, presenterade avtalet om de regler som ska gälla i relationen mellan EU och Storbritannien efter dess utträde ur unionen. Texten omfattar nästan 1.400 sidor. Ett stort antal arbetsgrupper kommer behöva tillsättas för att övervaka efterlevnaden av avtalet, som syftar till rättvis konkurrens. Barnier sade att trots att många gratulerar till ett avtal, så är det ingen lycklig situation, eftersom det handlar om en skilsmässa. Därför är avtalet av helt annan karaktär än andra överenskommelser som EU har med andra länder – det handlar inte om tillnärmning utan om separation. I debatten framkom bland annat oro för att det blir svårt att upprätthålla rättvis konkurrens.

Sveriges kommissionär Ylva Johansson deltog i en debatt om förslaget till ny migrations- och asylpakt. Hon beskrev det senaste året som det finns fullständig statistik från, 2019. Då fick cirka tre miljoner människor uppehållstillstånd inom EU och cirka en miljon flyttade ut. Människor flyttar mellan länder främst av skäl som hänger samman med kärlek och arbete. Jag deltog i debatten som företrädare för arbetstagargruppen. I mitt inlägg tog jag upp att migration kopplar ihop frågor där EU kan besluta och frågor som är nationellt ansvar. Därför behövs en helhetssyn baserad på solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter. För en fungerande migration krävs aktiva satsningar på integration i samhället, och där är arbete en nyckel. Otillbörligt utnyttjande av migrerande arbetstagare måste bekämpas och arbete under anständiga villkor främjas. Vidare behövs resurser för ansvariga myndigheter, så att handläggning av migrationsärenden kan ske rättssäkert inom rimliga tidsfrister.

FNs särskilda rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, Olivier De Schutter har just slutfört en granskning av EU. De Schutter presenterade innehållet i den rapport som han just är i begrepp att lämna till kommissionen. EU är den mest jämlika regionen i världen. De senaste tio åren har sociala indikatorer för EU-länderna utvecklats positivt. Men ändå är fattigdom en närvarande utmaning inom EU-länderna. Redan före utbrottet av Covid-19 klassades mer än var femte EU-medborgare som ”i risk för fattigdom”. Därför är det viktigt hur EU-länderna utformar sina satsningar för återhämtning efter pandemins effekter. I debatten framkom att pandemins effekter riskerar att öka både fattigdom och ojämlikhet. En stor del av de fattiga har arbete, så alltså behövs satsningar för tillräckliga löner.