Delseger för jämlik vård!

LO-kongressen 2016 beslutade att LO ska driva kravet att stoppa privata sjukvårdsförsäkringar som ger möjlighet att köpa sig före i sjukvården. Nu kan vi fira en delseger i den kampen!

På en pressträff i går presenterade Lena Hallengren de förslag om vården som Socialdemokraternas partistyrelse lägger fram till partiets kongress i november i år. Det handlar om mer personal och mindre marknad. Ett av förslagen är att privata vårdgivare som har avtal med regionen (tidigare landstinget) ska förhindras att även ha avtal med försäkringbolag.

Detta är i linje med LOs policy. I LOs program för en jämlik välfärd Trygga välfärden beskriver vi risken att Sverige kommer slarva bort den generella välfärd vi har byggt upp. Ett av hoten mot en offentligt finansierad välfärd fördelad efter behov är just privata sjukvårdsförsäkringar. När försäkringstagare kan köpa sig genvägar till vård minskar deras intresse av att bidra via skattsedeln till en god hälso- och sjukvård för alla.

Om skatterna sänks ytterligare, leder det till en alltmer åtstramad offentligt finansierad vård, ett slags otillräckligt basutbud för vanligt folk, samtidigt som de som har råd kan köpa till vård de efterfrågar. Det skulle slå sönder en långsiktig finansiering av en jämlik vård av hög kvalitet som fördelas efter behov. Vilket i sin tur skulle öka klyftorna i samhället och leda till försämrad folkhälsa.

För att inte hamna där behöver vi utveckla vården med stärkta resurser och mer personal så att väntetiderna kortas. Det är också nödvändigt med en reglering så att privata vårdgivare som tar emot patienter från offentligt finansierad hälso- och sjukvård inte får kombinera det med att ta emot patienter finansierade av en privat sjukvårdsförsäkring. Alltså det förslag som S-kongressen ska ta ställning till.

Varför är det viktigt att de privata vårdgivarna inte får ta emot både offentligt finansierade patienter och privat finansierade försäkringspatienter? Det handlar om tillit till den solidariskt finansierade vården. En patient ska inte mötas av beskedet från sin vårdgivare att som offentligt finansierad patient är väntetiden lång, men med en sjukvårdsförsäkring kan du få vård direkt.

Det handlar också om att så länge vårdgivarna kan blanda offentligt finansierade och försäkringsfinansierade patienter kommer ett stort antal privata vårdgivare ta emot försäkringspatienter. De vårdgivarna har ett ekonomiskt intresse av att försäkringsvården växer, eftersom ersättningen för försäkringspatienter är högre än för offentligt finansierade. I rapporten ”Varför privata sjukvårds­försäkringar?”, som Arena Idé gav ut i juni, beskrivs internationella erfarenheter av att politiken varit för svag för att skydda en vård efter behov mot de starka ekonomiska intressen som tjänar pengar på privata sjukvårds­försäkringar. Vårdföretag och försäkrings­bolag har satt käppar i hjulen för reformer för en jämlik vård.

Är det inte en risk att privata vårdgivare kommer att bara ha avtal med försäkringsbolagen så att den offentligt finansierade vården står utan utförare? Den risken finns, men är än så länge liten. Privata sjukvårdsförsäkringar finansierar mindre än en procent av hälso- och sjukvården i Sverige. Därför är det så viktigt att skyndsamt reglera försäkringarna. Som jag bloggade i juni: Skyddet för en välfärd efter behov behöver stärkas. Vi måste göra det nu, när det fortfarande är möjligt.

Men om det är möjligt att reglera privata sjukvårdsförsäkringar, varför är det inte redan gjort? Med dagens mandatfördelning i riksdagen är det inte möjligt. En majoriteten av ledamöterna, det vill säga samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna, har motsatt sig alla försök att reglera försäkringarna. Det behövs en vänstermajoritet i riksdagen efter valet 2022. Eller att något borgerligt parti ändrar sig. För att åstadkomma något av detta krävs en stark folklig opinion som ser vad som är på spel och som antingen kräver att deras parti ändrar sig eller röstar på ett annat parti.

Hur väljarna ställer sig till marknadsstyrning och privata gräddfiler i välfärden mäts inte kontinuerligt, men stödet för att begränsa vinster är högt och har dessutom ökat under 2020, enligt SOM-institutet, se bild.

Jämför med debatten om marknadsskolan. Rapporteringen från välfärdspressträffen igår har dominerats av beskedet från Anna Ekström om att Socialdemokraternas partistyrelse vill förbjuda vinstuttag i skolan och flera andra förslag som minskar marknadens styrning av skolan, som att inte tillåta kö som urvalssystem och att politiken lokalt kan styra var nya skolor öppnas. Opinionstrycket i frågan om marknadsskolan är starkt.

Det är spännande vad som kommer hända på Centerpartiets partistämma i veckan där det finns motioner om att avskaffa kötid som urvalssystem i skolan. Det är också välkänt att de borgerliga partierna inte har sina väljare med sig på sin politik. Katalys visade nyligen att 70 procent av Centerpartiets väljare tycker att vinstbegränsningar är ett bra förslag och att en fjärdedel av centerväljarna kan överväga att byta parti på frågan.

Så vi kan inte luta oss tillbaka. Beskedet från Socialdemokraterna igår är just en delseger. Vi behöver fortsätta beskriva problemen med dagens marknadsvälfärd och visa att det finns genomförbara förslag som bidrar till att trygga en jämlik välfärd. Det måste kosta för partierna att sätta sig i välfärdsföretagens knä.