Tjugotvåtusensexhundraåttioåtta kronor i månaden är vad som skiljer i faktisk månadslön mellan en kvinna i ett arbetaryrke och en man i ett tjänstemannayrke. 22 688 kronor i månaden. Skillnaden är faktiskt 251 kronor större än vad kvinnor i arbetaryrken tjänar i genomsnitt: 22 437 kronor före skatt.
Det visar LO när vi för åttonde gången presenterar beräkningar av faktisk månadslön för kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken. Måttet speglar den betydelse som den utbredda deltidsnormen i kvinnodominerade arbetaryrken har för att fördjupa de löneskillnader som finns mellan olika grupper på arbetsmarknaden.
Faktiska månadslöner, respektive heltidslöner (kronor före skatt):
- Arbetarkvinnor, 22 437 respektive 27 700
- Arbetarmän, 28 576 resp 30 400
- Tjänstemannakvinnor, 36 248 resp 39 400
- Tjänstemannamän, 45 105 resp 46 500
Endast fyra av tio arbetarkvinnor har en fast anställning på heltid, vilket bidrar till att de har den i särklass lägsta faktiska månadslönen. Om heltid skulle vara norm även i kvinnodominerade arbetaryrken skulle LO-kvinnor få 5 300 kronor mer att klara sig på i månaden. Trots att redan heltidslönerna ligger lägre än för andra grupper gör LO-kvinnor det största ekonomiska tappet av alla grupper på grund av deltidsarbete.
Skillnaden mellan arbetares och tjänstemäns löner har ökat under hela 2000-talet. Lönegapet mellan de lägst och högst betalda minskar inte. Pandemin påverkade LO-gruppers sysselsättning i större utsträckning än tjänstemän. Många blev av med arbetet , fick arbeta färre timmar eller fick minskade arbetsinkomster på grund av permittering. LO:s rapport Vi som inte jobbade hemma (2021) visade att gruppen kvinnor i arbetaryrken, i relation till sin storlek, drabbades hårdast under pandemins första år.
Den arbetslivs- och jämställdhetspolitik som förts i Sverige under de senaste tjugo åren har bortsett från arbetarkvinnors villkor. Den har riktat in sig på en resursstark medelklass.
Villkoren i arbetslivet – anställningsformer, arbetstider, kontroll och inflytande över sitt arbete – påverkar både lönen och möjligheter att kombinera arbete och familj.
Pandemin har inneburit att tjänstemän fått en ökad flexibilitet, medan arbetares arbetsvillkor fortfarande är hårt styrda. Om utvecklingen fortsätter på arbetsmarknaden kommer ojämställdheten att öka, och arbetarkvinnor falla efter ytterligare.
Ett samhälle mår inte bra av den här typen av klyftor. En kvinna i hemtjänsten förtjänar inte 20 000 mindre i plånboken än en man på kommunkontoret.
Lönerna måste bli mer jämlika mellan kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken.
- Fasta heltider måste vara norm på alla delar av arbetsmarknaden – det måste vara varje seriös arbetsgivares prioritet att genomföra.
- Höjda lägstalöner måste prioriteras.
- Arbetsmarknadens parter behöver ta ett betydligt större ansvar för jämställda löner, och regeringen behöver ta ansvar för att driva en politik som leder till jämlika ekonomiska villkor, till exempel en delad föräldraförsäkring, barnomsorg utanför kontorstider och stärkt välfärd.
Fakta faktisk månadslön:
Den faktiska månadslönen är beräknad utifrån två genomsnittsmått, som båda är tagna från SCBs lönestrukturstatistik. Det ena måttet är genomsnittlig heltidslön. Vi utgår från den genomsnittliga månadslönen, som inkluderar rörliga lönetillägg för exempelvis arbete på obekväm tid och skiftarbete.
Det andra måttet är genomsnittlig tjänstgöringsomfattning, det vill säga arbetstidens längd i procent av heltid. Både uppgifterna om månadslön och tjänstgöringsomfattning kommer från SCBs lönestrukturstatistik och avser åldersgruppen 20 till 64 år.
Utifrån de två genomsnittsmåtten görs en enkel beräkning för att ta fram lönemåttet faktisk månadslön: heltidslönen multipliceras med tjänstgöringsomfattningen. Det innebär att heltidslönen räknas ned med arbetstidsmåttet.
