Till lo.se Sök Meny
Toppen har dubblerat sin del av inkomstkakan sedan 1980-talet

Toppen har dubblerat sin del av inkomstkakan sedan 1980-talet

Inkomstskillnader har ökat stort i Sverige under de senaste 30–40 åren.

På 1980-talet var inkomstskillnaderna i Sverige små, sett ur såväl ett historiskt perspektiv som i en internationell jämförelse. Ökningen av inkomstskillnaderna har med andra ord skett från en jämförelsevis låg nivå. Men även om så är fallet är det en dramatisk ökning som skett – för några år sedan studerade OECD utvecklingen och konstaterade att skillnaderna ökat snabbare i Sverige än i något annat medlemsland med tillgänglig statistik under decennierna mellan mitten av 1980-talet och mitten av 2010-talet.

Tyvärr har trenden med ökande inkomstskillnader fortsatt sedan dess. I veckan släpptes SCB:s inkomstfördelningsstatistik för 2021. Jag tänkte göra ett par snabba nedslag i den.

Mycket vill ha mer – toppinkomsterna sköt i höjden

Tydligast i årets statistik är att 2021 var ett mycket bra år att vara rik.

Andelen av de totala inkomsterna som tillföll de fem procent av befolkningen som hade de högsta inkomsterna ökade från 17,7 procent av inkomsterna till 20,1 procent.

Över en femtedel av inkomsterna tillföll alltså topp 5 procent av befolkningen.

Sett ur ett längre perspektiv handlar det inte heller om ett bra år att vara rik. Sedan början av 1980-talet har andelen av de totala inkomsterna som tillfaller de översta 5 procenten dubblerats.

Topp 5% andel av inkomstsumman (disponibel inkomst per k e), 1975–2021

Källa: Inkomster och skatter (scb.se)
Not: de olika tidsserierna i diagrammet reflekterar att SCB under olika metoder använt lite olika metoder i sin statistikframställning. Se: Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik (scb.se)

Men låt oss återvända till den nysläppta inkomstfördelningsstatistiken. Hur kommer det sig att de med högst inkomster upplevde så stora inkomstökningar 2021?

Förklaringen ligger till stor del i utvecklingen av kapitalinkomsterna. Räknas kapitalinkomsterna bort ökade topp 5 procents inkomstandel endast marginellt.

Det var säkert ganska stora delar av befolkningen som kände sig rika 2021 när sparpengarna växte på börsen och värdet på villan eller lägenheten steg. Men i praktiken utgör kapitalinkomsterna en mycket liten del av de totala inkomsterna för de flesta i befolkningen. I toppen av inkomstfördelningen ser det dock annorlunda ut. Där är kapitalinkomsterna det dominerande inkomstslaget. Eftersom kapitalinkomsterna är så koncentrerade till toppen leder ökande tillgångspriser och höga kapitalinkomster till att de redan rikaste drar i från och inkomstskillnaderna ökar.

Utvecklingen av kapitalinkomsterna är den viktigaste orsaken till ökningen av inkomstskillnaderna i Sverige de senaste decennierna, även om också andra orsaker så som försämringar av transfereringssystemen bidragit. Löneinkomsternas fördelning över inkomstskalan har i jämförelse varit förhållandevis konstant sedan mitten av 1990-talet.

”Alla fick det bättre”

Men var det bara toppen som fick det bättre 2021? Alla inkomstgrupper fick det bättre, men inkomstökningarna fördelade sig inte jämnt över befolkningen.

I diagrammet nedan är befolkningen indelad i tiondelar utifrån sin ekonomiska standard (disponibel inkomst per konsumtionsenhet). Decilgrupp 1 är de tio procent av befolkningen med lägst inkomster. Decil 10 är de tio procent av befolkningen med högst inkomster. Diagrammet visar hur den reala medelinkomsten i respektive inkomstgrupp förändrades mellan 2020 och 2021.

Förändringen av ekonomisk standard (medelvärde i respektive grupp) för olika inkomstgrupper 2021/2020 i %

Källa: Inkomster och skatter (scb.se)

Medelinkomsten för befolkningen som helhet ökade med dryga 6 procent – en rejäl ökning av den genomsnittliga ekonomiska standarden. Men det är utvecklingen i toppen som drog upp den siffran. I decil 10 ökade den genomsnittliga inkomsten med över 16 procent medan den i decil 2 och 3 ökade med runt 2 procent.

Ett svar på ”Toppen har dubblerat sin del av inkomstkakan sedan 1980-talet”

  1. Arne Johansson skriver:

    Jämlikhetsfrågan har en jättestor effekt på attityder i samhället. Med stora skillnader blir spänningarna stora i samhället. De 10% av befolkningen som har så mycket bättre ekonomi än de andra 90% påverkar samhället i en negativ riktning. Gruppens vanor och värderingar delas inte av den stora gruppen.
    Man kan förmodligen spekulera var knarkhandeln får sina stora pengar från

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading