Det säger kommunstyrelsens ordförande i Vetlanda, moderaten Robin Wallén Nilsson. På onsdag 18 december 2024 ska kommunfullmäktige i Vetlanda ta beslut om att avsluta möjligheten till hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV.
Vetlanda har utvärderat LOV i hemtjänst och i kommunstyrelsens protokoll från 4 december 2024 konstateras att utvärderingen visat att det är ett fåtal brukare som använt sig av möjligheten att välja extern utförare och att allt fler kommuner väljer att avsluta möjligheten att välja extern utförare enligt LOV. Ett viktigt skäl är ökade kostnader för administration:
”För vård- och omsorgsförvaltningen har Lagen om valfrihetssystem inom hemtjänst medfört en hel del extra arbete, framför allt för myndighetskontor men också centralt i ledningen. LOV för med sig mycket arbete med omfattande kontroller som är tidskrävande.”
Vetlanda är inte ensamma om den här problematiken. I LOs nya rapport Välfärdsgapet 2024 visar vi att marknadslösningar kräver en svällande välfärdsbyråkrati. Under de senaste 10 åren har antalet administratörer inom kommuner och regioner vuxit med 28 000 fler anställda än vad befolkningsutvecklingen motiverar. Ökningen är särskilt stor i kommunerna:
”För kommunerna har mindre yrkeskategorier som behövs för marknadslösningarna formligen exploderat. SCB:s siffror för personal i kommuner visar hur antalet jurister ökade med 12 procent under bara ett år mellan 2021 och 2022. Inköparna låg inte långt efter med en ökning på 9 procent. Befolkningen ökade bara med 1 procent.” Välfärdsgapet 2024, s. 37
Marknadslösningarna infördes med stor trosvisshet. Att organisera offentlig verksamhet som om det var en marknad utlovades som en väg till ett bättre samhälle, bort från ett grått och byråkratiskt samhälle som ströp den individuella friheten. Nu ser allt fler, precis som det moderata kommunalrådet i Vetlanda, att det man hoppades på inte har infriats. Istället för avvecklad byråkrati har behovet av kontroll av verksamhet ökat dramatiskt. Nu avvecklas marknadslösningar mer av praktiska skäl än ideologiska. Marknadsmisslyckandena är uppenbara. Vetlanda går tillbaka till hemtjänst i egen regi, precis som Nordanstig som LO ordnade ett seminarium om i våras.
Samtidigt finns det röster som fortsätter att argumentera för vinstuttag och valfrihet i välfärden. På LOs seminarium Ta tillbaka kontrollen över välfärden – hur gör Norge och vad behöver vi göra i Sverige? sa Johan Lidefelt, ekonom vid Svenskt Näringsliv, att tanken att slänga ut de privata aktörerna från välfärdsmarknaderna är som att ge cellgift vid en öroninflammation, alltså att man löser problemet genom att ta död på patienten. Den centerpartistiska riksdagsledamoten Christofer Bergenblock sa att den bästa valfriheten är att kunna välja med fötterna. Båda betonade att människor vill ha valfrihet och då måste det finnas vinst.
Johan Lidefelt och Christofer Bergenblock blev levande exempel på fenomen som Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, hade beskrivit precis innan på samma seminarium. I en jämförelse mellan utvecklingen i Sverige och i andra nordiska länder konstaterade hon att i Sverige, till skillnad från Norden i övrigt, blir vinst en oerhört viktig princip. Vinst blev en identitetsfråga för näringslivet. Stor kraft ägnades åt att samla näringslivets aktörer kring den identiteten och utbilda välfärdens entreprenörer i att man gör en sorts samhällsnytta när man gör vinst på välfärden. I de andra nordiska länderna har det funnits en resistens mot de idéerna. I Danmark finns mer av en filantropisk tradition. I Finland blir tanken att privata intressenter ska finnas inom samförståndsandan, inom den korporativistiska staten. En korporativistiskt stat som Svenskt Näringsliv inte längre vill vara en del av från 1970-talet. Andersson menade att en drivkraft var att förändra den svenska modellen i grunden.
Vad kommer hända nu? Marknadslösningar avvecklas på flera håll i landet. Förutom Vetlanda och Nordanstig sker det bland annat i Lomma, Stockholms stad och Region Stockholm. Inom forskningen har kritiken mot nyliberala marknadslösningar vuxit. Det senaste Filosofiska rummet i P1 ”Så skulle marknaden göra oss fria” handlar om att tiden ”då den magiska marknaden skulle lösa alla samhällsproblem” är förbi. Samtidigt finns det starka ekonomiska intressen i välfärdsmarknaderna och Sverige kan vara världens mest lobbyisttäta land, enligt forskning av sociologen Stephanie Mudge som Jenny Andersson hänvisade till. Mängder av före detta politiker är verksamma som lobbyister. De säger sig vilja skydda den svenska modellen men deras uppdrag är att skydda privata intressen.
Det finns en mycket stark och ökande folkvilja mot vinstdrivna aktörer i välfärden. Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet anser 70 procent av svenskarna att vinstutdelning inte ska tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Klarar partierna av att representera den folkviljan?
