I måndags presenterade Klimatanpassningsutredningen 2025 sitt betänkande Bättre förutsättningar för klimatanpassning. När klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tog emot utredningen inledde hon med att säga att Sverige behöver stärka sin motståndskraft gentemot ett förändrat klimat. Och det är ju helt sant.
Klimatförändringarna är redan här
Många tänker på klimatkrisen som något som drabbar andra långt bort och i framtiden, men faktum är att klimatförändringarna redan märks i Sverige. Nationella expertrådet för klimatanpassning skrev i sin första rapport år 2022 att klimatförändringen redan är på gång och att Sverige står inför stora effekter på samhället. Sverige blir allt blötare och varmare med ökad risk för värmeböljor, skyfall, torka, översvämningar och skogsbränder. Klimatförändringarna påverkar hela Sverige, men det är stora skillnader mellan hur det märks i olika delar av landet. På vissa håll är stigande havsnivåer det största problemet, medan andra områden brottas med ras- och skredrisker eller vattenbrist. De flesta kommuner anger själva att de redan har känt av effekterna av klimatförändringar eller extrema väderhändelser.
En studie beställd av det nationella expertrådet visar att drygt elva procent av Sveriges byggnader redan nu finns i riskområden för erosion, ras, skred eller översvämningar utmed hav, sjöar eller vattendrag. Och det kommer att bli fler framöver. Och då är inte skador till följd av kraftiga skyfall, sättningar i marken på grund av lägre grundvatten och skogs- och gräsbränder inräknade. Samma studie visade också att minst fjorton procent av Sveriges vägsträckor och sexton procent av järnvägssträckorna ligger inom riskområden för översvämningar, ras och skred redan idag, och andelen kommer att öka i framtiden.
Otillräcklig klimatanpassning drabbar Sveriges arbetare
Klimatförändringarna riskerar att drabba Sveriges arbetare hårt, både på och utanför jobbet. För många yrkesgrupper innebär klimatförändringarna ökade risker i arbetsmiljön. De som arbetar utomhus, inom till exempel bygg, transport, jordbruk eller räddningstjänst, påverkas direkt av extremväder. Arbetare är ofta de första som utsätts för förhållanden som andra kan välja att undvika. Arbetstagare med tungt fysiskt arbete till exempel väg- och byggnadsarbetare, bussförare, vårdpersonal och brandmän, är särskilt utsatta för risker kopplat till klimatförändringarna. Värmeböljor, skogsbränder, översvämningar och stormar gör att fler olycksfall och farliga situationer uppstår och att kroniska sjukdomar förvärras. Eftersom äldre, kroniskt sjuka och funktionsnedsatta är extra utsatta vid höga temperaturer, ökar klimatförändringarna både arbetsbelastning och etisk stress för de som arbetar inom vård och omsorg.
Otillräcklig klimatsäkring av samhället påverkar också Sveriges arbetare utanför jobbet. Sju av tio LO-förbundsmedlemmar äger sin bostad, och klimatförändringarna kan göra det svårare att försäkra bostäder i riskområden. Försäkringar blir dyrare när riskerna för översvämning eller skogsbrand ökar. Redan nu har klimatförändringarna gjort att det i flera andra länder, till exempel Australien, Storbritannien och vissa delstater i USA, inte går att försäkra bostäder i brand- och översvämningsdrabbade områden. Det gör i sin tur att värdet på fastigheterna sjunker, att det blir svårt att sälja sin bostad. Även boende i hyresrätter påverkas av klimatförändringarna, till exempel genom att bostäderna inte är anpassade för höga temperaturer, eller genom källaröversvämningar som förstör människors egendom.
Enligt Nationella expertrådet för klimatanpassning riskerar klimatförändringarna att förstärka både befintliga och nya orättvisor i Sverige om inte rätt åtgärder vidtas.
Utredningens förslag räcker inte
Det är alltså lätt att stämma in i Romina Pourmokhtaris uttalande om att något måste göras. Frågan är hur långt Klimatanpassningsutredningens förslag räcker. Jag har ännu inte hunnit analysera utredningens samtliga förslag, men kan konstatera att det finns några förslag som kommer att underlätta klimatanpassningen men också mycket som saknas.
Ett av förslagen kan få positiv inverkan på arbetsmiljön. Utredningen föreslår att Folkhälsomyndigheten ska få ställa krav på högsta temperatur inomhus i äldreboenden och särskilda boenden. Eftersom värmeböljor blir så vanliga, bedömer utredningen att det inte längre är en beredskapsfråga utan en förutsättning för att bedriva verksamheten att temperaturen kan hållas inom intervall som begränsar hälsoriskerna för de boende.
Ett förslag som kan få stor påverkan på enskilda är att kommuner ska få ställa krav på att fastighetsägare, vars fastigheter skyddas av en klimatanpassningsåtgärd som kommunen genomför, till viss del ska vara med och bekosta åtgärden. En översiktlig beräkning som utredningen gör i sin konsekvensanalys baserat på ett översvämningsskydd som Arvika kommun byggt, visar att kostnaden för en enskild småhusägare kan landa på 400 000 kr. Det är pengar som många hushåll inte har tillgängliga, vilket utredningen föreslås ska lösas med banklån eller att kommunen erbjuder avbetalningsplan. Det kan finnas poänger med att de som bor i havsnära områden där fastighetsvärdena är höga får stå för en del av kostnaden för att skydda sin fastighet. Samtidigt finns det ju behov av att skydda fastigheter som inte ligger i attraktiva områden med höga huspriser, där människor med lägre inkomster bor. Även om utredaren föreslår att avgiften inte ska vara högre än 10 procent av fastighetens marknadsvärde kan det bli mycket pengar för den som har små ekonomiska marginaler. Det är också oklart vad det kommer att få för konsekvenser för hyrorna, när fastighetsägare ska betala för delar av klimatanpassningen. Konsekvenserna av det här förslaget för olika inkomstgrupper har inte belysts tillräckligt i utredningen.
Utredningen förslår också att staten ska peka ut vilka kustområden som är av nationellt intresse att skydda mot havsnivåhöjningar. En parlamentarisk kommitté ska föreslå vilka kuststräckor som ska skyddas, som sedan ska utgöra grunden för beslut i riksdagen. Utredaren själv säger att ”det inte borde vara enbart en kommunal fråga om centrala Malmö eller Göteborg riskerar att översvämmas.” Och det är en rimlig slutsats, att skydda en hel stad från havet är en enorm uppgift att lägga på en kommun som samtidigt behöver satsa på välfärden. Utredningens konsekvensanalyser säger att ”statens kostnader för att bygga kustskydd kommer att uppgå till miljardbelopp”. Danska beräkningar visar till exempel att kostnaden för skyddsvallar runt Köpenhamn blir ca 20 miljarder svenska kronor, och då är inte kostnader för att anpassa kringliggande infrastruktur medräknade.
Samtidigt är det oklart om det blir några statliga pengar. Utredningen säger att kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ska bestämmas från fall till fall. Här kommer vi till utredningens stora problem. Regeringen har i sitt utredningsdirektiv gett utredaren i uppdrag att hitta nya finansieringsmodeller ”utan att det innebär ökade statliga åtaganden eller statlig finansiering”.
Utredaren har alltså inte haft möjlighet att göra någonting åt det största hindret för att genomföra den klimatanpassning som kommunerna själva ser behövs. Nio av tio kommuner har identifierat behovet av klimatanpassningsåtgärder, men de flesta av dessa åtgärder har inte vidtagits trots att de är samhällsekonomiskt lönsamma. Kommunerna själva anger att bristande resurser är ett stort hinder för arbetet med klimatanpassning, och ekonomiskt stöd krävs för att öka takten.
Staten måste vara med och betala för att framtidssäkra Sverige
Nationella expertrådet för klimatanpassning konstaterar att de insatser som gjorts hittills inte är tillräckliga. Åtgärder kan inte skjutas på framtiden. Utan klimatanpassning blir samhället allt sårbarare, och kostnaderna för klimatskador blir stora i framtiden.
Slutsatsen är tydlig. Om Sverige ska fungera i framtiden behöver staten skjuta till pengar för klimatanpassningen. Den som säger något annat har inte förstått att klimatförändringarna kommer att kosta oavsett, desto mer ju längre vi väntar.
Utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning kan läsas här.
Nationella expertrådet för klimatanpassnings rapport finns här.
