I Sverige har vi länge varit stolta över vår välfärdsmodell, en modell som bygger på solidaritet, tillit och ett gemensamt ansvar för att ingen ska lämnas efter. Men de senaste decenniernas utveckling mot ökad privatisering och vinstdrivande verksamhet inom skola, vård och omsorg har lett till allvarliga konsekvenser. I dag ser vi hur vinstjakten i välfärden urholkar det förtroende som vår gemensamt finansierade välfärd vilar på. Människor far boktavligt talat illa, barn, patienter, äldre och brukare. Samtidigt som kriminella nätverk ser sin chans att göra snabba casch på våra skattepengar.
Välfärdstjänster är inte som vilken marknad som helst. När ett barn går till skolan, en äldre behöver hjälp i sitt hem, eller en patient söker vård, då SKA behovet stå i centrum, inte möjligheten till avkastning.
Men i dag har vi ett system där skolbolag kan plocka ut miljonvinster samtidigt som elever undervisas av obehöriga lärare, har fler håltimmar än riktiga lektioner, där äldreomsorgsbolag drar ner på bemanning för att spara kostnader, och där vårdcentraler drivs med vinstintresse snarare än medicinsk kvalitet. Enligt en rapport som från Kommunal som släpptes i veckan tjänar anställda inom vinstdrivande äldreomsorg i snitt flera tusen kronor mindre i månaden än sina kollegor i icke-vinstdrivande verksamheter. Dessutom har de väsentligt sämre anställningstrygghet och oftare deltidsanställningar. Det talar sitt supertydliga språk. För att maximera vinsten skär man ner på personalens villkor som i förlängningen drabbar de äldre som får sämre kontinuitet, lägre kvalitet och färre fasta relationer.
Vinstjakten leder till att resurser omfördelas från verksamheten till aktieägare. Det är pengar som skulle ha gått till mer personal i vården,bättre arbetsmiljö i äldreomsorgen och stöd för elever som behöver det mest. Istället blir konsekvensen att barn möts av stressade lärare och undermålig undervisning, att patienter bollas mellan vårdgivare och att äldre får sina behov tillgodosedda av underbemannad personal med otrygga anställningar.
Men det är inte bara kvaliteten som hotas, det är även rättssäkerheten och förtroendet för hela systemet är i gungning. Under 2024 genomförde Ekobrottsmyndigheten en gryningsräd mot flera vårdcentraler i Göteborg och Göteborgsområdet. Misstankarna gällde omfattande ekonomisk brottslighet med skattepengar som flödade till kriminella nätverk. Välfärdssystemet, som ska vara ett skyddsnät, har blivit en ny kassako för den organiserade brottsligheten. Med avancerade upplägg kan gäng tvätta pengar, få ut bidrag och driva bluffverksamheter helt på skattebetalarnas bekostnad.
Tilliten är grundläggande för ett fungerande samhälle. När människor ser hur deras skattepengar används till vinster, utdelningar och ibland till och med till brottslighet, urholkas förtroendet. För varje avslöjande om missförhållanden, varje rapport om sämre villkor för personal, varje granskning som visar att barn och äldre far illa försvagas viljan att solidariskt bidra. Det hotar hela idén om en gemensamt finansierad välfärd.
Nu är dags för ett vägval
Vi står inför ett vägskäl. Antingen fortsätter vi på en väg där privata vinstintressen tillåts styra över våra mest grundläggande samhällsfunktioner, eller så tar vi tillbaka kontrollen. Det handlar inte om att stänga ner alla privata aktörer, utan om att säga nej till vinstuttag i skattefinansierad välfärd. Att ställa krav på kvalitet, transparens och att varje skattekrona ska gå till det den är avsedd för. Nämligen människor och inte marknader.
Vi behöver ett samhälle där välfärden åter blir en plats för tillit, trygghet och långsiktighet och inte en affärsmodell för riskkapitalister och brottslingar.
