Mycket mer än köer – råd till en ny sjukvårdsminister

I går avgick sjukvårdsministern Acko Ankarberg (KD) och Elisabeth Lann (KD) utsågs till hennes efterträdare. Enligt uppgifter till DN skedde detta efter samtal med partiledaren Ebba Busch som ska ha handlat om att ”tempot behöver växlas upp i KD:s viktigaste valfråga, sjukvården, och vikten av att reformer som kortade vårdköer uppfylls”.

Bara en vecka tidigare skrev Ankarberg på sociala medier att hon kandiderar till riksdagen i nästa val med argumentet: ”Lång erfarenhet som inte är en börda utan en fördel!” Även om jag inte håller med Ankarberg i politisk inriktning respekterar jag henne som en kunnig och engagerad politiker. I sociala medier ser jag personer med olika politisk färg beklaga avgången. Det finns en bred enighet om att sjukvården förtjänar något annat än en snabb debatt med smarta one-liners om kortare köer. Vad kan vi göra för att inte hamna där?

En bra startpunkt för en seriös debatt om sjukvård är läkaren Fanny Nilssons nya bok Åk till akuten. Hur mycket sjukvård har vi råd med?. Nilsson åker runt i Europa och möter både olika sätt att organisera vården och liknande problem. Folk hon träffar i Nederländerna, som Kristdemokraterna brukar lyfta fram som ett ideal med obligatoriska sjukvårdsförsäkringar, känner inte till att de ses som en förebild. De vill bort från den konkurrens som infördes 2006 och i stället skapa förutsättningar för samarbete och nätverk. Nederländerna sneglar på… Sveriges organisation i regioner! Skottland, som har lyfts upp från vänster i Sverige, har problem att få den offentligt finansierade vården att räcka till. I Norge knäar den, på många sätt framgångsrika, primärvårdsreformen med fastläkare under sin egen succé.

De grundläggande problemen i flera länder är för lite resurser till primärvård och omsorg, en oförmåga att prioritera och brist på personal med rätt kompetens. Att skapa marknader och konkurrens mellan vårdgivare har inte löst dessa problem, snarare tvärtom. Vi har dessutom fått en debatt där fokus hamnar på det som är lätt att mäta, som vårdköer till specifika operationer. Fanny Nilsson efterfrågar ett samtal om vad vården ska och inte ska göra. Är det är rimligt att människor slutar sina liv i skytteltrafik mellan olika vårdinrättningar?

Här kommer några råd till den nya sjukvårdsministern:

• Ta dig an de avgörande frågorna, som mer resurser till primärvården och omsorgen, hur vården ska prioritera samt att få stopp på utvecklingen med mer privat finansiering.
• Om du gillar statistik, läs Per Molanders genomgång av OECD-data om hur väl olika vårdsystem fungerar, Public versus private healthcare systems in the OECD area- a broad evaluation of performance. Den visar att olika sorters sjukvårdssystem kan fungera väl. Fördelen med länder med offentligt styrd vård är att de alla håller hög kvalitet. Kvaliteten på sjukvården i länder med försäkringslösningar varierar stort. Molander sa, på ett seminarium häromveckan, att ett land med en fungerande offentligt styrd vård inte bör genomföra en reform med försäkringslösningar eftersom det finns en stor risk för ökad ojämlikhet och sämre vård.
• Kom på seminarium i ABF-huset i Stockholm kl 18 imorgon 11 september: Svensk sjukvård – ett varnande exempel för Norge
• Läs Åk till akuten. Där beskrivs problem, men Fanny Nilssons slutord är hoppfulla:
  
  ”Vi har kommit oerhört långt, men vi har hamnat ur kurs. Lyckligtvis behövs ingen revolution för att få oss tillbaka på rätt spår. Grunderna finns ju där. Det krävs bara mer omtanke och klokskap i systemet. För en annan vård är möjlig. Om vi vill.”