Regeringen har sparat på folkhögskolorna. Kostnaderna ökar, men statsbidraget räknas inte upp. Extraplatser har tagits bort. Resultatet har såklart blivit nedskärningar. Det framgår i Folkbildningsrådets rapport: Nedskärningarnas konsekvenser.
Att ta del av rapporten är ingen munter läsning. Här framgår det att 67 procent av folkhögskolorna har tvingats att minska ner på antalet lärartjänster. Det har lett till ökad arbetsbelastning, stress och en sämre arbetsmiljö för lärarna. Klasserna har blivit större och stödet till eleverna har minskat.
Kursutbudet har också påverkats. Omkring hälften av folkhögskolorna har lagt ner särskild kurs (som yrkesutbildningar), medan 10 procent av skolorna har lagt ner allmän kurs. Det beror bland annat på att allmän kurs är en obligatorisk kurs och måste, enligt statsbidragsvillkoren, utgöra minst 15 procent av verksamheten.
Folkhögskolorna har även behövt minska ner på antalet platser samt viktiga stödfunktioner som kurator och studie- och yrkesvägledare.
Det är anmärkningsvärt att folkhögskolorna inte har fått rätt förutsättningar med tanke på det fina arbete de utför. De lyckas väl med att nå människor som inte alltid trivs i den traditionella skolan. Deltagare som har fått grundläggande behörighet efter allmän kurs studerar ofta vidare på högskola/universitet eller stiger ut i arbetslivet, se statistik.
Samtidigt som folkhögskolorna har tvingats att skära ner har både yrkeshögskolan och yrkesvux fått ökade anslag till fler platser. LO välkomnar de satsningarna, men anser att folkhögskolorna felaktigt har fått stå tillbaka.
Istället för att höja statsbidraget har folkhögskolorna fått tillfälliga satsningar, som extraplatser till språk och yrkesutbildning. Det har varit välkommet, men inte tillräckligt. Det blir tydligt i rapporten att verksamheten blir sårbar när det grundläggande statsbidraget inte växlas upp.
LO vill se satsningar på folkhögskolan genom:
- Att statsbidraget ökar
- Att statsbidraget regelbundet räknas upp för pris- och lönekompensation
- Fler platser
Varje år skickar kommunerna/yrkesvux och Arbetsförmedlingen tillbaka outnyttjade medel till staten. De pengarna skulle kunna stärka folkhögskolornas verksamhet. Fler deltagare skulle kunna få en gymnasiebehörighet eller en yrkesutbildning.
Folkhögskolorna är en outnyttjad resurs inom kompetensförsörjningen. Därför måste de få rätt förutsättningar. Och det brådskar.
Folkskolor är en vital del av folkbildningen behöver finnas. Problemet är väl bara att det inte är den delen av befolkningen som regeringen riktar sig emot
Regeringen har som vanligt inga större ambitioner att se till att denna grupp av befolkningen får sina behov tillgodosedda