Efter pandemin har svensk ekonomi utvecklats ojämnt. Hushållens konsumtion och investeringarna har periodvis varit svaga, medan exporten har stått för en större del av tillväxten. I diagrammet nedan redovisas hur försörjningsbalansens olika delar har utvecklats i förhållande till sina tidigare trender.
När exporten delas upp på varor och tjänster blir skillnaden tydlig. Varuexporten har utvecklats väl, men tjänsteexporten har vuxit exceptionellt starkt.
Sverige sticker också ut i en europeisk jämförelse. Sedan 2019 har den svenska tjänsteexporten ökat snabbare än i flera jämförbara länder. Det illustrerar hur stark utvecklingen har varit i just Sverige.
En del av förklaringen finns i vad Sverige exporterar. Tjänsteexporten består till stor del av affärstjänster, telekommunikations-, data- och informationstjänster samt andra tjänster som ofta är möjliga att sälja digitalt över gränser trots hinder i form av pandemi och tullar. Diagrammet nedan visar vilka tjänsteslag som dominerar exporten.
I ett staff memo från Riksbanken från 2025 visar José Camacho och Liv Hakimi Fard att stora multinationella företag med huvudkontor i Sverige har stor betydelse för utrikeshandeln med tjänster. Enligt deras genomgång kan närmare 30 procent av den svenska utrikeshandeln med tjänster härledas till de tio största företagen.
Mindre uppmärksammat är att även tjänsteimporten har ökat kraftigt sedan pandemin, och i själva verket mer än tjänsteexporten. Detta skiljer sig från varuhandeln, som länge har haft ett positivt netto. Sammantaget har alltså tjänstehandeln bidragit negativt till BNP-utvecklingen sedan pandemin.
Det som framför allt har drivit upp tjänsteimporten är kostnader för användningen av immateriella rättigheter från utlandet. Eftersom stora delar av tjänstehandeln sker inom multinationella koncerner är det sannolikt att många av dessa betalningar sker mellan företag inom samma koncern. Nästan hälften av kostnaderna gick 2025 till Storbritannien. I relation till svensk BNP motsvarade detta närmare 1,6 procent till Storbritannien och 1,7 procent till övriga världen. Totalt har importen av immateriella rättigheter i relation till BNP stigit från cirka 0,5 procent 2013 till 3,4 procent 2025. Hur vi ska förstå och värdera den dramatiska utvecklingen i tjänsteimporten är en fråga som förtjänar mer plats i den ekonomiska debatten.
Tack, det är väl betalningsbalansen som kan ställa till det för en expansiv politik, Jag minns ett seminarium i OECD våren 1977 jag höll i där vi diskuterade expansiv finanspolitik för att ta oss ur stagflationen vilken vi såg framför oss. Paul Rasmussen, LO Danmarks ekonomi sa då att Damnark kunde inte driva en expansiv ekonomisk politik för det skulle höja importen kraftigt och betalningsbalansen skulle straffa regeringen. Det var en S regering med förre LO ordföranden som statsminister, minns inte just nu namnet. Paul blev längre fram statsminister. Det är ju ett betydlig sparande i Europa som går till USA, se EU rapporten från Enrico Letta även Mario Draghis. Magdalena är skräckslagen inför att förlora finansmarknadens förtroende. Hon var hos GP i slutet på 90 talet. Det har format hennes tänknade. Hur lugnar ni ner henne? Varför tar ni inte upp diskussion med SN för att få en samsyn på fakta, t.ex. på vilken marknad Sveriges industri kan konkurrera, när finanmarknaden saboterar tillgången på kapital. . Inflationen kommer med omställningar och tekniska förändringar men har hållits tillbaka av Kinas produkter, råvaror och geopolitik har get schocker. Hur tänker SN: Sparandet går till fel investeringar i synnerhet i USA men även i och med datacenter i Sverige, dessa företag borde åläggas att finansiera sin egen energiproduktion. Har ni inte sagt det? OBS I Timrå ett nytt Google datacenter. Hur blir det med Lytens batterier, eller bara datalager. Skelleteå Kraft lurades till att bjuda på förmånligt elpris. Rena utpressningen, samma sak gjorde Amazonlagret också, konkurrerar ut lokal handel med hjälp av låga elpriser. Så till tekniska förändringar, hänger Sverige med i att styra AI och robot användningen. Så framtiden kan inte klargöras med att dra ut kurvorna. Bra bas för diskussionen om framtiden. När jag var på LO fick vi igång Investeringsbanken 1973?, vilken gick upp i Nordea till slut. Men staten har SBAB och ett nytt investeringstänkande. För mycket sparande kommer gå till kärnkraft, onödigt om inte datalagerföretagen vill satsa. Ställ sådan villkor. Hur ska ni använda dessa grafer, på LOs skolor för medlemmar?