Medan regeringsbildningen slukar all medial fokus förhandlas en EU-reform som kan få förödande konsekvenser. Den nya bolagsformen, den så kallade 28:e bolagsregimen eller EU Inc, säljs in som en genväg för företag att starta, driva och expandera företag i EU. Genom en ny gemensam uppsättning bolagsrättsliga regler för hela EU är tanken att företagen inte längre ska behöva navigera mellan medlemsstaternas nationella system. Tyvärr riskerar den nuvarande utformningen av föreslaget att förvärra den kriminella ekonomin och runda nationell lagstiftning som skyddar arbetare.
Idén låter förstås lockande: ett företag ska kunna registreras helt digitalt inom 48 timmar, för högst 100 euro och utan krav på minsta aktiekapital eller personlig närvaro. Bolaget ska dessutom självt få välja registreringsland. Kommissionen har också föreslagit att de gemensamma reglerna ska finnas i en EU-förordning vilket betyder att bestämmelserna blir direkt tillämpliga som lag i samtliga medlemsstater. Då finns inget utrymme för nationell anpassning. Det ställer höga krav på att utformningen är tydlig och korrekt utformad.
När bolag kan blidas snabbt, nästan gratis och med begränsad kontroll ökar risken för att de används som brottsverktyg. Det har flera myndigheter, däribland Polisen och Åklagarmyndigheten, varnat för. Det handlar exempelvis om uppkomsten av brevlådeföretag, försvagade möjligheter att kontrollera och verifiera identiteter. Samtidigt öppnas också en dörr för att kringgå regler om skatt, arbetsrätt och anställdas representation i bolagsstyrelser.
Förslaget innebär att ett företag i praktiken kan bedriva verksamhet i ett land men registrera sig i ett annat, där lönerna, inflytande för arbetare och kollektivavtalen är svagare. Detta riskerar att skapa en nedåtgående spiral i fråga om arbetsvillkor. Det går emot den grundläggande principen om att arbetstagares rättigheter ska följa det land där arbetet utförs.
En samstämmig fackföreningsrörelse i Sverige och EU har varnat för en rad av de farhågor som vi ser med förslaget.
Det behöver inte vara så. Innovation och konkurrenskraft kan främjas utan att urholka arbetstagares rättigheter, göda den kriminella ekonomin eller försvaga samhällets beredskap. Men då måste ett europeiskt bolag vara en kvalitetsstämpel – inte ett frikort. För LO är principen enkel, arbetar man i Sverige ska svenska regler gälla.
Det är möjligt att skapa ett system med balans som främjar konkurrenskraft, arbetares rättigheter och täpper till luckor så att systemet inte blir en gräddfil för kriminella. En sådan balans är också klok på lång sikt. Hållbara system ger stabilitet och motverkar en utdragen jojopolitik där bristerna måste rättas i efterhand genom komplexa revideringar av regelverk.
Förhandlingarna om förslaget är intensiva och målet är att nå ett beslut före årsskiftet. Därför måste förslagets brister åtgärdas nu. Det behövs bindande garantier som skyddar nationella arbetsrättsliga system, kollektivavtal och fackliga rättigheter samt arbetstagarrepresentation. Den 28:e bolagsregimen får inte utformas på ett sätt som undergräver arbetares rättigheter eller ger den kriminella ekonomin nya verktyg. Om dessa grundläggande krav inte kan garanteras är förslaget farligt och bör inte bli verklighet.
Tack för inlägget!
Ja, detta är verkligen oroande!
LOs synpunkter måste bevakas.
Brottslighet är ett stort hot och arbetarens rättigheter har också en viktig betydelse för att det ska fungera