EESKs plenarmöte ett år in i mandatperioden

Nu i oktober är det precis ett år sedan vi 329 ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén inledde vår nuvarande femåriga mandatperiod. Vårt plenarmöte denna gång hölls i Europaparlamentets stora plenarsal i Bryssel. Det var sista gången på cirka 5-6 år som EESK hade möte där, för nu ska lokalerna renoveras. Eftersom jag kommer avsluta mitt uppdrag i kommittén innan EESK kommer tillbaka till den plenarsalen, var det för min del sista gången jag deltog i ett möte där.

Ordförande Seamus Boland inledde plenarmötet med reflektioner kring de protester som hållits i flera europeiska städer på senare tid och omtanke till dem som drabbats av våldsamheterna.

Bland de yttranden som antogs finns SOC/872 om att förstärka barngarantin. I yttrandet betonar EESK att barnfattigdom är en kränkning av de grundläggande rättigheterna med bestående konsekvenser för barns utveckling och den bredare sociala sammanhållningen. Kommittén välkomnar meddelandet om att stärka barngarantin och betonar att den europeiska barngarantin måste förbli ett barncentrerat och rättighetsbaserat instrument. Vi välkomnar inriktningen på föräldrasysselsättning av god kvalitet som en huvudväg ut ur fattigdom, och rekommenderar att man införlivar mål för sysselsättning av god kvalitet. Kommittén stöder en ökad aktivering på arbetsmarknaden genom förbättrad tillgång till barnomsorg. Vi rekommenderar att medlemsstaterna anpassar de nationella rättsliga ramarna för föräldraledighet och rätten till tillgänglig förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet till ett rimligt pris för att överbrygga barnomsorgsgapet. Insatserna för att göra förskoleverksamhet och barnomsorg till en universell rättighet genom att där det behövs investera i arbetsvillkor och karriärvägar är välkomna. Tillgång till förskoleverksamhet bör gå hand i hand med snabb utvecklingskontroll och omedelbar tillgång till tjänster för tidiga insatser, för att överbrygga hälso- och utbildningsklyftor tidigt i livet. Kommittén välkomnar kommissionens planerade initiativ för att effektivisera barnrelaterade förmånssystem och efterlyser en omfattande kartläggning av barnbidragsmodeller i hela EU.

En debatt hölls på temat europeisk teknologisk suveränitet, att sätta människor i centrum för den digitala omställningen med kommissionens verkställande vice ordförande Henna Virkkunen med ansvar för teknologisk suveränitet, säkerhet och demokrati. Virkkunen sade att EESKs yttranden är konkreta och krävande, precis vad vi behöver. Europa ska kunna besluta själva, våra institutioner ska inte vara beroende av vad man bestämmer någon annanstans. Vi producerar bara 10 procent av de halvledare vi behöver. Vi använder verktyg vars regler är skrivna av andra. Halvledare finns i medicinsk utrustning, bilar och telefoner. Sektorn måste stärkas. Offentlig investering måste leverera sociala villkor som är hållbara. AI i samhället är viktigt ur demokratisk synpunkt. Den som har makten över algoritmerna har makten över vår ekonomi. De som tillhandahåller AI måste se till att riskerna minskas. EU ska vara tekniskt oberoende. EESKs yttranden hjälper oss så att reglerna blir de rätta. Cecilia Bonefeld-Dahl från DIGITALEUROPE sade att det behövs en enhetlig ram för europeiska regler, inte 27. Vi måste tro på vår kapacitet och investera i våra företag. Ledamöter tog upp att halvledare är en nyckelfaktor för industriell resiliens. Vi måste satsa på forskning och offentliga investeringar. Det behövs välutbildad personal. Vår suveränitet måste fungera i vardagen. Europa behöver människor som utvecklar halvledare. Virkkunen återkom med kommentarer om att konkurrensen är hård. Vi ska inte vara beroende av områden som kan användas emot oss, vi måste kunna välja hur och med vem vi vill samarbeta. Den inre marknadens potential måste tas tillvara.