Som min arbetskamrat Oscar Ernerot har berättat i bloggen så har parterna i den så kallade sociala dialogen på Europa-nivå igår påbörjat ett arbete om ungdomars arbetsmarknad.
Jag representerar Europafackets kvinnokommitté i förhandlingsdelegationen.
Med den uppgiften följer att se till att jämställdhetsperspektivet inte glöms bort i förhandlingsarbetet.
Det jag förde fram nu på det första mötet var att vi måste beröra situationen för både unga män och unga kvinnor på arbetsmarknaden. Män och kvinnor möts ibland av olika möjligheter och problem på grund av bland annat sociala mönster.
Till exempel kan det vara värdefullt att diskutera hur bättre blandning av könen kan främjas i alla typer av yrken.
Likaså måste vi skapa förutsättningar för både unga män och unga kvinnor att kunna kombinera arbete med att bilda familj. Det innefattar både anständig lön och rimliga arbetsvillkor, och tillgång till bostäder till överkomlig kostnad, så att unga kan flytta hemifrån och bilda en egen familj, och förstås tillgång till barnomsorg så att både unga mammor och unga pappor kan arbeta.
Detta kan verka som självklarheter, men det är det inte för alla.
Vidare sade jag att när det gäller anständiga löner för unga som arbetar tycker jag att det är särskilt viktigt att påminna om att det handlar om ett traditionellt fackligt värde; rättvis lön. Unga behöver inte bara fickpengar, utan måste ha rätt till en lön som de kan försörja sig på, särskilt när begreppet ”unga” omfattar personer upp till 25 eller till och med 30 år.
Det är förstås härligt att känna sig ung länge, men unga måste också ha rätt att bli självständiga och ekonomiskt kunna stå på egna ben när de jobbar.
