Den europeiska ekonomiska och sociala kommittén antog i december ett yttrande om kommissionens meddelande ”Insatser för stabilitet, tillväxt och arbetstillfällen”.
Kommittén består av representanter för arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och det övriga civila samhällets organisationer, det som vi i Sverige skulle kunna kalla för folkrörelser. Därför inriktar kommittén sitt yttrande på det gemensamma ansvar som framför allt arbetsmarknadens parter har och deras möjliga bidrag för att en positiv makroekonomisk politik ska kunna genomföras. Det handlar om utformning och tillämpning av politiska strategier som syftar till att återskapa ekonomisk tillväxt, skapa fler och bättre jobb och återställa finansiell stabilitet.
Kommittén betonar att deltagande och medbestämmande är grundförutsättningar för att man på rätt sätt ska kunna konkretisera, utforma och genomdriva politiska förändringar och strukturreformer. Vi skriver att strukturella förändringar i den sociala och ekonomiska politiken kan förändra de arbetstillfällen som finns eller kommer att finnas, och de har ofta mycket stor effekt på inkomstfördelningen. I det sammanhanget kan social dialog och civil dialog utgöra garantier för att de insatser som görs för att få ekonomin på rätt spår igen fördelas rättvist. Sambandet mellan dialog och deltagande å ena sidan och social rättvisa å andra är också mycket stort, skriver kommittén.
Social dialog (med arbetsmarknadens parter) och civl dialog (med samhällsorganisationer) bidrar till bättre genomförande av politiska beslut. Deltagande är viktigt för att kunna följa upp politiken och resultaten av den.
När det gäller lönebildning vill kommittén göra kommissionen uppmärksam på att löner och löneförhandlingar hör till arbetsmarknadsparternas behörighetsområde enligt EU-fördraget.
Kommittén uppmanar de politiska beslutsfattarna att strukturellt förankra den sociala dialogen och det civila samhällets delaktighet i de politiska processer som är kopplade till Europa 2020-strategin.
Dessutom vill kommittén med eftertryck framhålla för kommissionen, Europeiska rådet och andra politiska aktörer på både nationell och europeisk nivå hur viktigt det är att den sociala och civila dialogen respekteras i verkligheten. Det tjänar ingenting till att göra välformulerade uttalanden om vikten av deltagande och därefter ändå genomföra de ursprungliga politiska ambitionerna utan att beakta de bidrag och förslag som förts fram av arbetsmarknadsparterna på fältet. En sådan inställning från bestutsfattarna skadar det sociala kapitalet och samhällets förtroende och leder i slutänden till sociala och ekonomiska låsningar.
Som sammanfattning skriver EESK att när regeringarna utarbetar sina nationella reformplaner måste en bred och mer deltagarinriktad dialog föras med arbetsmarknadens parter och det civila samhället.
