Igår antog riksdagen ändringarna i grundlagen. En kontroversiell ändring är att domstolarnas makt över politiken utvidgas. Det handlar om den bestämmelse i regeringsformen som säger att en domstol kan åsidosätta en lag om den uppenbart strider mot grundlagen. Grundlagsändringarna innebär att kravet på att felet skall vara uppenbart tas bort. Därmed ges ökade möjligheter för domstolar att pröva lagar som antagits av politiker i demokratiska former (för mer detaljer se LOs remissvar).
Ytterst sett handlar grundlagsändringarna om makt. Skall politiker eller jurister i domstolarna besluta vilka lagar och förordningar som gäller i Sverige? För fackföreningsrörelsen är det självklart att politiska beslut inte skall prövas i efterhand av domstolsjurister.
Sverige är en parlamentarisk demokrati. I regeringsformen står att all offentlig makt utgår ifrån folket. Den utvidgade normprövningsrätt som utredningen föreslår vidgar möjligheterna för domstolarna att ge de folkvalda representanterna i riksdagen ”bakläxa”. Riksdagsledamöterna representerar sina väljare och deras politiska åsikter. De beslut som fattas av riksdagen är i regel folkligt förankrade. Kontrollen av lagar och andra föreskrifters förenlighet med grundlagar skall säkerställas genom förhandskontroll, exempelvis av lagrådet.
Den nya grundlagen innebär att jurister i domstolarna ges en utvidgad makt att överpröva politiska beslut. Något politiskt ansvar kan inte utkrävas av dessa. Svenskarna kan och skall inte genom val byta ut jurister i domstolarna. Maktutövningen i domstolarna kan inte kontrolleras i demokratiska former.
Jurister i domstolarna är inte alltid objektiva och värdeneutrala aktörer. Härom året fick Pirate Bay rättegången stor uppmärksamhet i massmedia. Domaren Tomas Norström engagemang i Svenska Föreningen för Upphovsrätten visar att domare också har ett liv utanför arbetet. Grundlagsändringarna ökar sannolikheten för att domstolarna blir till politiska instanser. Domstolarnas opartiskhet och oavhängighet riskerar att rubbas.
Nu kan det ju i och för sig hävdas att domstolar redan har fått omfattande möjligheter att överpröva lagstiftning som antagits i demokratiska former. Genom EU-medlemskapet är de lagar som antas av Sveriges Riksdag redan underkastade granskning i domstol. Gårdagens grundlagsändring bekräftar utvecklingen. Och för den som oroar sig för EU-domstolens maktanspråk kan gårdagens grundlagsändringar knappast betraktas som en framgång.
Det finns i praktiken ingen klar gränslinje mellan de fall där en domstol enbart tillämpar rätten, dvs. där en given norm appliceras på ett fall, och de fall där en domstol tolkningsvis utfyller rätten. Det tycks fortfarande finnas en oreflekterad föreställning om att domstolar enbart tillämpar givna normer, utan att ge uttryck för värderingar.
Tron på den objektive och värdeneutrala normtillämparen kan dock inte betraktas som annat än en chimär. Domstolar utgörs av individer med vissa politiska och personliga värderingar. Uppfattningen att en domare i sitt ämbete skulle vara frigjord från egna värderingar och subjektiva övertygelser är ett uttryck för rent önsketänkande. Den värdeneutrale objektive domaren som enbart tillämpar givna normer finns enbart som idealfigur.
Med ändringen i grundlagen riskerar domstolarna att bli fora för politiska beslut. För fackföreningsrörelsen är den självklara utgångspunkten att politiska beslut skall fattas av politiker i demokratiska former. Politiska beslut ska inte avgöras av jurister. Är medborgarna missnöjda med den politik som förs kan den politiska majoriteten bytas ut vid nästkommande riksdagsval.
I USA debatteras värderingarna hos ledamöter i högsta domstolen livligt. Domarposter tillsätts i direkta och allmänna val. Orsaken är enkel. I USA upprätthålls inte illusionen om domstolarnas värdeneutralitet. Där döljs inte den politiska dimensionen bakom en slöja av objektivitet. Domstolarna avgör kontroversiella frågor om abort och religionens roll i samhället. Domstolarnas rättstillämpning har en betydelsefull roll i utformandet av den amerikanska socialpolitiska agendan. Amerikanska domstolar avgör politiskt kontroversiella frågor som i Sverige beslutas av folkvalda politiker genom lagstiftning. Åskådliggörandet av domarnas politiska och personliga värderingar blir därför central.
Det kan verka marginellt att grundlagen ändras så att en domstol – utan krav på att det är uppenbart – kan åsidosätta en lag för att den strider mot grundlagen. Men för demokratin och förhållandet mellan politiken och domstolarna är frågan grundläggande. Vill medborgarna att Sverige skall bli mer som USA? Eller vill medborgarna att Sverige skall bli mer som Sverige.
På sikt är risken stor att den politiska debatten, som i Pirate Bay målet, utspelar sig i domstolar. De som vill använda domstolarna i politiska syften står redan i startgropparna. En sådan utveckling oroar.
