Beska besked gavs till alla löntagare av arbetsmarknadsminister Engström i radions lördagsintervju förra veckan. Den benhårda människosyn som är grunden till den borgerliga regeringens arbetslinje kläddes tydligt i ord av ministern. Ingen som lyssnade kunde missa kärnan i de som Engström levererade – Bara om arbetslösa görs tillräckligt fattiga och desperata kommer de att acceptera arbeten till vilka villkor som helst. Att arbetslösheten är högre än någonsin och att de som tvingas till långtidsarbetslöshet blir allt fler tycks inte bekymra ministern.
Någon förstärkning av a-kassan kan inte de 399 000 arbetslösa eller de 7300 som varslades i september räkna med. Taket ska inte höjas. Avgifterna till a-kassan kommer inte sänkas. I stället beskriver statsrådet de senaste åren av borgerlig arbetsmarknadspolitik med stolthet, framförallt framhävs hur ”reformerna” av a-kassan som den främsta åtgärden för minskad arbetslöshet. Att en ansvarig minister inte vill ta ansvar för sina misstag är allvarligt men än värre är det när misstagen inte leder till omprövning av politiken.
Hillevi Engström vidhåller det som finansminister Borg tidigare påstått, att en höjning av taken i a-kassan skulle göra ett stort antal arbetstillfällen skulle försvinna. När de gemensamma trygghetssystemen urholkas har vissa fackförbund tvingats teckna försäkringar med högre tak än vad arbetslöshetsförsäkringen erbjuder. Det ser ministern märkligt nog inte som ett problem, utan något bra. Engström blir svaret skyldig när hon ska förklara varför inte också det bidrar till ökad arbetslöshet enligt hennes egen teori. Vad som inte heller sägs är att de flesta LO förbund inte har tecknat någon försäkring eller har sagt upp avtal om sådan försäkring därför att det har blivit för dyrt. Risken för arbetslöshet är högre för LO förbundens medlemmar än för andra löntagargrupper och följaktligen blir också försäkringspremien högre.
Allt färre omfattas av arbetslöshetsförsäkringen, endast 13 procent av dem som har arbete kan räkna med att få ut 80 procent av sin lön om de blir arbetslösa. Det betyder att många av dem som har drabbats av varsel kommer tvingas att ställa om sin ekonomi och sina liv drastiskt om de drabbas av arbetslöshet.
Den mänskliga tragedin av arbetslöshet och fattigdom är knappt mätbar. Arbetslöshetsförsäkringen har genomgått omfattande försämringar de senaste åren, några mer akuta åtgärder behöver ske omgående. Ett höjt tak för att stimulera ekonomin och öka inkomsttryggheten, sänkt avgift och förändrade villkor så att fler kan komma in i försäkringen. Slopa deltidsbegränsningen, inför villkor för studerande och låt det räcka med 40 timmars arbete per månad. Dessa enkla förändringar skulle inledningsvis stödja arbetslinjen mer effektivt än alliansens vidlyftiga bidrag till arbetsgivarna.
Den Moderatledda regeringen har varit tydlig om att man inte tänker förstärka arbetslöshetsförsäkringen, istället hänvisar man till den parlamentariska utredning som man själv har tillsatt. Utredningen ska lämna besked i Maj 2015 om hur arbetslöshetsförsäkringen ska förändras. Så länge kan man inte vänta, det är inget annat än ett svek mot alla arbetslösa.
