Idag deltog jag vid en presentation av ett initiativ bland europeiska jurister inom arbets- och socialrätt. De har tagit fram ett manifest, där de uppmanar EU att respektera och främja de grundläggande sociala rättigheterna, i synnerhet vid genomförande av krisrelaterade åtgärder. De har gjort detta mot bakgrund av att arbetsrätt och social dialog utsätts för press både på nationell och europeisk nivå genom krisåtgärder. Initiativtagarna till manifestet vill öka medvetenheten om denna utveckling samt påminna beslutsfattare om att respektera grundläggande rättigheter i sina policybeslut.
Den ekonomiska krisen och dess negativa inverkan på samhället måste ses i ett bredare sammanhang. Redan 1944 antog den internationella arbetsorganisationen, ILO, sin Philadelphiadeklaration, som innehåller principer om att arbete inte är en handelsvara, att yttrande- och föreningsfrihet är absolut nödvändigt för ett hållbart framåtskridande och att fattigdom, var den än förekommer, utgör ett hot mot välståndet i hela världen.
I Europa har dessa principer utgjort en väsentlig grund för lagstiftning om arbetsvillkor och sociala frågor och de har funnits med som utgångspunkter för byggandet av EUs sociala modell.
Trots detta är det tydligt att sedan krisens start har europeiska och nationella offentliga myndigheter agerat i motsatt riktning, bland annat genom arbetsmarknadsreformer och ändringar av arbetslagstiftning, ibland utan samråd med arbetsmarknadens parter. Dessa åtgärder bidrar till att fördjupa krisen och hotar också den sociala modellen och den europeiska integrationsprocessen.
Juristerna bakom manifestet skriver att de är allvarligt oroade över utvecklingen inom EU. Kollektiva förhandlingar undermineras, arbetsmarknaden avregleras och likaså det sociala skyddsnätet. Osäkra anställningsvillkor breder ut sig samtidigt som arbetslösheten ökar, och medför ökad fattigdom och oro.
Juristerna uppmanar därför EU och dess institutioner att respektera och främja fördragsfästa värden: ”respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, ett rättssamhälle och respekt för mänskliga rättigheter”. Vidare citerar manifestet Lissabonfördraget om EU-institutionernas skyldighet att ”arbeta för en hållbar utveckling i Europa som bygger på en välavvägd ekonomisk tillväxt…där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas…” och avslutningsvis finns en referens till att EU-stadgan om grundläggande rättigheter, i synnerhet rätt till kollektiva förhandlingar, ska tolkas i linje med ILO-konventioner, som ratificerats av alla EUs medlemsstater.
Manifestet skriver att det bör särskilt beaktas att löntagarnas och deras representanters rättigheter inte är underordnade den inre marknadens regler om fri konkurrens, och de ska inte inskränkas av nedskärningsåtgärder. En välfungerande arbetsrätt och höga sociala standarder har en mycket viktig roll för att återvinna jämvikt i ekonomin. Därför uppmanas EU att ta ansvar för ett hållbart socialt Europa.
Manifestet i sin helhet finns att läsa på länken nedan
