Till lo.se Sök Meny
Än gnäggar travhästen Husby Lynet…

Än gnäggar travhästen Husby Lynet…

“Erik,

jag är oerhört ledsen för det grava misstag jag begått. Att inte tillräckligt kolla uppgifterna om dig som jag skrivit i min bok “En halv sanning är också en lögn”, är klumpigt och, som jag förstår det nu, djupt sårande för dig och din familj. Min uppriktiga förhoppning är att min bristfälliga research inte drabbar dig på något sätt. Jag vet att det jag skrivit är fel och ber dig om ursäkt för detta.

Stockholm 23/5 2014

Hanne Kjöller”

Dessa ord publicerades i Aftonbladet fredagen den 17 oktober, alltså mitt i ubåthysterin och strax efter att delar av innehållet i Daniel Suhonens bok om Juholt släpptes. Inte så konstigt att nyheten drunknande i mediafloden, vilket gjorde att vi nog var många som missade den.

Bakgrunden till ursäkten rör den kände krögaren Erik Videgård, som drabbats av cancer och var dödsjuk utan att få en krona från Försäkringskassan. Han tvingades låna pengar av sina föräldrar som redan hade det knapert. Hans mamma drabbades av hjärtinfarkt efter all stress, se artikel i exempelvis Aftonblandet.

Men denna berättelse ville Hanne Kjöller inte tro på. Hon ansåg i sin bok, En halv sanning är också en lögn, att allt detta bara var ett exempel på osann ”offerjournalistik” och att Erik Videgård kunde ha betalat sina räkningar själv eftersom hon påstod att han bodde i en bostadsrätt värd 12,5 miljoner. Hon menade att denna sanning undanhållits i medias rapportering. Men Kjöllers “sanning” visade sig, som så ofta tidigare, vara en lögn. Bostadsrätten var en hyresrätt som inte kunde säljas. Erik Videgård tog mycket illa vid sig och stämde Hanne Kjöller på 2,5 miljoner kronor för förtal. Det är för att slippa undan åtal som Kjöller nu tvingas till ovanstående ursäkt.

Visst är det allvarligt om en person i Kjöllers ställning ägnar sig åt att sprida felaktigheter och myter som kränker sjuka människor som befinner sig i klart underläge. Samtidigt kan ju alla göra fel. Problemet i Kjöllers fall är att Erik Videgård långt i från den enda som råkat illa ut.

Ibland har dessutom Kjöller faktaslarv tagit sig komiska uttryck. I en ledare i från den 24 maj 2013 driver hon exempelvis tesen att påståendet, att Stockholmsförorten Husby legat i medieskugga innan kravallerna där, är felaktigt. Till stöd för sin tes har hon gjort en sökning i arkivet Presstext som, under perioden 1 maj 2010 till 1 maj 2013, gav 1 176 artikelträffar på Husby, men bara 367 på det befolkningsmässigt jämnstora Bagarmossen.

Problemet är dock att när den något mer samvetsgranne journalistkollegan Gellert Tamas granskar artiklarna tvingas han konstatera att Hanne Kjöller nöjt sig med att bara söka på ordet “Husby” i arkivet. Bland de artiklarna som då kom upp finns alster som handlar om “Västra Husby utanför Söderköping (241 artiklar), Östra Husby utanför Norrköping (252 artiklar) och Husby-Rekarne utanför Eskilstuna (63 artiklar)”. Hon har även fått med artiklar om människor som heter Husby i efternamn och om en travhäst vid namn Husby Lynet

Alla Kjöllers “snedtramp” är tyvärr inte lika lätta att le åt. Kjöller kan som ledarskribent på landets största dagstidning (DN) påverka den politiska debatten och också omdömet om enskilda personer på ett sätt som få har möjlighet att göra. Detta fick jag själv erfara när Kjöller på en helsida i DN framställde mig som någon sorts “spindel i ett nätverk”, som spred “offerjournalistik och myter” om sjukförsäkringen. Nu kunde jag ändå relativt väl bita ifrån och försvara mig mot de mest hårdvinklade och felaktiga påståendena, inte minst via denna blogg.

I det meningsutbyte  jag och Kjöller hade blev det tydligt att vi hanterade samma bakgrundsmaterial, i detta fall domstolshandlingar, på väldigt olika sätt. I vissa fall har jag, främst av utrymmesskäl, avstått från att nämna exempelvis läkarutlåtanden som styrker den enskildes rätt till ersättning. Eller att flera läkare, också specialister, anser att den försäkrade borde ha rätt till högre ersättning. I andra fall har jag valt bort detaljer i underlaget som styrker den enskildes arbetsoförmåga av hänsyn till balansen i texten.

Men när jag går igenom Kjöllers text kan jag däremot konstatera att strävan efter balans helt saknas. Jag kan faktiskt inte hitta ett enda exempel i något av fallen som var aktuella där Kjöller valt att lyfta fram förhållanden som talar för att den försäkrade faktiskt har en svår sjukdom. I samtliga fall där Kjöller lyfter fram andra fakta än jag pekar de i riktning mot att bagatellisera sjukdomstillståndet. I detta finns en tydlig systematik. Kjöller tycks vara ute efter att visa att dessa personer inte alls är så sjuka som jag eller andra vill göra gällande.

Hittills har Kjöller inte bara använt sin maktposition till att misstänkliggöra sjuka människor. Hon har också systematiskt, så som bland andra forskaren Björn Johnson visat, under flera års tid underblåst myter om omfattningen på fusket och överutnyttjandet i sjukförsäkringen.

Efter alla Kjöllers pinsamma klavertramp genom åren, såväl när det gäller mytspridning som bristande källkritik, är det ett under att DNs ledarredaktion fortfarande låter henne vara tidningens ”ansikte utåt” i sjukförsäkringsfrågan.

Ska DN i framtiden återvinna något av sitt förlorade förtroende i sjukförsäkringsfrågan borde de åtminstone när Kjöller skriver i detta ämne alltid publicera ovanstående ursäkt till Erik Videgård, gärna strax intill hennes text. Tidningens läsare borde åtminstone ha rätt att förvarnas eller informeras om att de bör se upp, eftersom denna “åsiktsjournalist” har en lång historia av systematisk och väldokumenterad hårdvinkling och mytspridning med sig i bagaget.

*******************************

Läs också: Lisbeth Lippe Forsberg, Göran Greider, Lars Borgnäs, Skiftet, Kristin Linderoth

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading