Årets tema för världsfacket IFS dag för anständiga arbetsförhållanden, world decent work day, är klimaträttvisa. De hittills misslyckade försöken att nå bindande internationella överenskommelser för att minska utsläppen av växthusgaser riskerar att undergräva människors möjligheter till arbete och försörjning.
Den internationella fackliga rörelsens krav på världens regeringar är att de måste komma överens om att minska utsläppen så att det så kallade 2 – gradersmålet kan nås, dvs att medeltemperaturen inte ska stiga med mer än 2 grader jämfört med början av 1900-talet. En sådan omställning kommer inte av sig själv och den är heller inte gratis. Men kostnaderna för att hantera klimatomställningen är avsevärt högre.
Investeringarna som måste göras nu för att åstadkomma en grön omställning kostar betydligt mindre än de åtgärder som krävs för att hantera de klimateffekter som följer på en högre medeltemperatur.
Den så kallade Sternrapporten, författad av den tidigare chefekonomen för världsbanken Nicholas Stern, beräknar att kostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser i sådan utsträckning att klimatförändringarnas värsta följder undviks, kan begränsas till 1% av världens BNP per år. Klimatförändringarnas totala risker och kostnader beräknas samtidigt motsvara en 5%-ig förlust av världens BNP per år och för all framtid. I värsta fall kan kostnaderna stiga till 20 % av världens BNP.
Det torde vara uppenbart att alla har att vinna på en överenskommelse men olika intressen har hittills blockerat möjligheterna att komma överens. De kortsiktiga vinsterna av att låta allt pågå som förr har än så länge fått gå före de kraftiga försämringar det leder till inom en inte allt för lång framtid.
Den är en omfattande uppgift att genomföra den omställning som krävs för att skapa en hållbar ekonomi. Ett hållbart klimat är ett allmänintresse men för att inte kostnaderna för omställningen ska drabba vissa grupper och individer mer än andra är det nödvändigt att solidarsikt dela på kostnaderna. Det måste ske genom en ”rättvis övergång”.
En “rättvis övergång” till en grön ekonomi förutsätter att vi identifierar vilka förändringar klimatpolitiken kräver, vilka kostnader detta får i olika delar av ekonomin samt planera för hur kostnaderna kan fördelas solidariskt och rättvist.
Facket har 5 krav för att skapa en hållbar framtid som bygger på normerna för rättvisa och jämlikhet:
- Samråd mellan företrädare från fackföreningar, företag, myndigheter, regionala organ och frivilligorganisationer, rörande övergången till en grön ekonomi med låga koldioxidutsläpp.
- Ökade investeringar i den teknik och infrastruktur som behövs för en koldioxidsnål och resurseffektiv framtid som samtidigt skapar gröna och anständiga arbetstillfällen.
- Statliga investeringar i utbildning/fortbildning och kompetensprogram för att ge såväl studenter som arbetskraft den kompetens som behövs i en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi. Främja enskilda arbetstagarnas rättigheter till utbildning för att säkerställa alla arbetstagares möjligheter att delta i en hållbar ekonomi.
- För att säkerställa arbetstagarnas intressen i en sådan omställning är det nödvändigt att den sker demokratiskt och i diskussioner med arbetstagarna och dessas representanter såväl på arbetsplatserna som på lokal, regional och nationell nivå.
- Starka och effektiva sociala trygghetssystemen som underlättar övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.
I Sverige har vi sedan länge framgångsrikt arbetat med strukturomvandling. Då har syftet främst varit att skapa en mer produktiv och konkurrenskraftig ekonomi. Klimatutmaningarna kräver också en strukturomvandling men denna gång är syftet att skapa en hållbar ekonomi. I det arbetet har vi mycket gratis från tidigare erfarenheter om hur strukturomvandlingar blir möjliga.
