Till lo.se Sök Meny
FK borde analysera mera och spekulera mindre!

FK borde analysera mera och spekulera mindre!

När jag tar del av en intervju idag i SR (läs här!) med Lars-Åke Brattlund från Försäkringskassan (FK) väcks en hel del tankar. Ämnet är det lägre sjukpenningtalet och det faktum att en större andel av de sjukskrivna är sjukskrivna en längre tid.

När det gäller minskningen av inflödet till sjukpenningen tror Brattlund att orsaken är att arbetsgivarna blivit bättre på att identifiera psykisk ohälsa tidigt. Visst kan detta naturligtvis ha haft betydelse. Men Brattlund vet faktiskt inte hur mycket förklaringsvärde det ligger i denna faktor eller i vilken utsträckning andra förklaringar är relevanta. Därför tror han. Han spekulerar alltså.

Detta gör mig minst sagt fundersam. Istället för att tro en massa saker eller spekulera borde väl FKs uppgift vara att leverera seriösa analyser? När det gäller just sjukförsäkringen är detta extra viktigt. Inte minst för att dem som riskerar att drabbas, om politikerna fattar beslut utifrån bristande underlag, är de allra mest utsatta av oss (läs tidigare blogg i ämnet).

En inte oväsentlig förklaringsfaktor, som Brattlund inte alls nämner, är exempelvis att allt fler sedan slutet av 2015 får avslag på sin sjukpenningansökan eller indragen sjukpenning. Det har alltså blivit svårare att få en sjukpenningansökan beviljad av FK. Samtidigt har väntetiden för en försäkrad att få sitt sjukskrivningsärende omprövat av FK ökat, eftersom det är fler som anser att FK fattat orimligt hårda och felaktiga beslut. Vid årsskiftet låg väntetiden för att få sitt ärende omprövat på ca sex (6) månader. För att sjukförsäkringen ska leva upp till kraven på rättssäkerhet anser Justitieombudsmannen (JO) att omprövningstiden inte borde överskrida sex (6) veckor!

Detta aktualiserar naturligtvis frågan om inte FK prioriterat målet att sänka sjukpenningtalet (9,0 till år 2020) på bekostnad av rättssäkerheten och kravet på korrekta bedömningar. Detta är dock något som Brattlund helt förbigår med tystnad. Jag kan inte undgå att fråga mig om detta förbiseende kan bero på att ovanstående siffror ger Försäkringskassan och ansvariga för sjukförsäkringen anledning till självkritik och eftertanke?

Nåväl. Utifrån det Brattlund säger till SR finns det även anledning att ytterligare fördjupa analysen när det gäller det faktum att andelen långa sjukskrivningar ökar. En viktig förklaringsfaktor, som FK tidigare själv nämnt, är de hårda kvalifikationskraven för att bli beviljad sjukersättning (tidigare förtidspension).* Dessa regler är sedan 2008 sannolikt OECD-världens hårdaste (se SOU 2009:89, s. 277).

Denna faktor torde knappast sakna betydelse i sammanhanget, eftersom de som tidigare beviljades sjukersättning idag i större utsträckning blir kvar i sjukpenningen. Idag är nybeviljandegraden för sjukersättning dessutom nere på en historiskt låg nivå (år 2016 beviljades 8 868 sjukersättningar). Detta når inte ens upp till hälften av den nivå regeringen i september 2015 satte upp för sjukersättningen (18 000 nybevilanden/år). En fråga som infinner sig är naturligtvis om detta är ett uttryck för att någon form av ”avslagskultur” vuxit fram på FK, som beror på att man vill “leverera” och pressa ner sjuk- och ohälsotalen? Om folk uppfattar att FK blivit stramare i sina bedömningar hur påverkar detta exempelvis sjuknärvaron (dvs att folk jobbar fast de egentligen borde vara sjukskrivna) och därmed också sjukfrånvaron (sjukpenningtalet)?

En annan orsak till de längre sjukskrivningstiderna är effekten av att regeringen avskaffat den bortre tidsgränsen (stupstocken) i sjukpenningen. Att man avskaffat stupstocken leder naturligtvis till att fler med långvarigt nedsatt arbetsförmåga blir kvar i sjukförsäkringen istället för att automatiskt (oavsett hälsotillstånd) efter 2,5 år slussas till Arbetsförmedlingen (AF). Analyser rörande stupstocken visar att det inte var särskilt många som kom i arbete på det sättet, utan istället hamnade i en destruktiv ”rundgång” mellan FK och AF. Lidandet för många allvarligt sjuka var såväl kontraproduktiv, orimlig som omänsklig. Att avskaffa stupstocken var därför viktigt och nödvändigt. Priset för detta är något högre sjuktal och längre sjukskrivningstid.

Till sist. Ingen skulle vara gladare än jag om Brattlunds spekulationer stämde och förklaringen till den lägre nivån på sjukskrivningarna (sjukpenningtalet) är att fler av dem som drabbats av psykisk ohälsa får hjälp av sin arbetsgivare. Till skillnad från Brattlund väljer jag dock att avstå från spekulationer. Detta är något jag anser att ledande tjänstemän på FK också borde göra.

Att göra seriösa orsaksanalyser borde vara en viktigare uppgift för FK än att sprida vidare mer eller mindre lösa spekulationer och utsagor.
_____________________________________
* Försäkringskassan lyfter fram detta när man analyserar utvecklingen för sjukpenningen i sin Socialförsäkringsrapport 2016:6 (Delrapport 1, 2015), sid.6: ”Drygt 50 procent av uppgången i antalet pågående sjukfall mellan december 2010 och juni 2014 har kunnat förklaras av de förändrade reglerna för sjukersättning.”

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading