Nu är ILOs årliga arbetskonferens igång. ILO, International Labour Organisation, är det trepartiskt sammansatta FN-organet för arbetsrelaterade frågor. Företrädare för medlemsländernas regeringar, arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer samlas för att diskutera och avgöra aktuella frågor. Jag är LOs representant i den så kallade tillämpningskommittén, Committee on the Application of Standards. Tillämpningskommittén behandlar enskilda länders (bristande) tillämpning av gällande ILO-standarder.
Idag har vi bestämt vilka länder som kommer granskas för vilka konventioner i ILOs tillämpningskommitté i år. Listan för 2018 ser ut som följer:
Bolivia konvention 138 om minimiålder
Kambodja konvention 105 om avskaffande av tvångsarbete
Eritrea konvention 29 om tvångsarbete
Haiti konventionerna 1, 14, 30 och 106 om arbetstid
Honduras konvention 87 om föreningsfrihet och rätten att organisera sig
Moldavien konvention 81 om arbetsinspektion och konvention 129 om arbetsinspektion i jordbruk
Samoa konvention 182 om värsta formerna av barnarbete
Serbien konvention 144 om trepartisk konsultation
Ukraina konvention 81 om arbetsinspektion
Algeriet konvention 87 om föreningsfrihet och rätten att organisera sig
Bahrein konvention 111 om diskriminering
Vitryssland konvention 29 om tvångsarbete
Bolivia konvention 131 om minimilön
Botswana konvention 87 om föreningsfrihet och rätten att organisera sig
Brasilien konvention 98 om rätten till kollektiva förhandlingar
El Salvador konvention 144 om trepartisk konsultation
Georgien konvention 100 om lika lön
Grekland konvention 98 om rätten till kollektiva förhandlingar
Japan konvention 87 om föreningsfrihet och rätten att organisera sig
Libyen konvention 122 om arbetsmarknadspolitik
Malaysia konvention 19 om likabehandling i fråga om ersättning för arbetsskada
Mexiko konvention 87 om föreningsfrihet och rätten att organisera sig
Burma konvention 87 om föreningsfrihet och rätten att organisera sig
Nigeria konvention 98 om rätten till kollektiva förhandlingar
Dessa fall kommer att behandlas i tillämpningskommittén under innevarande och nästa vecka. Alla tre grupperna; arbetsgivare, fackliga organisationer och regeringar, får yttra sig i vart och ett av fallen, och det berörda landet får förstås förklara sitt agerande och sin inställning. Sedan kommer kommittén överens om rekommendationer till vart och ett av de granskade länderna.
Nästa tema på dagordningen idag var en diskussion om den allmänna rapporten om tillämpning av existerande arbetstidsregler. Inledningsvis i rapporten betonas att arbetstidsregler är viktiga både för arbetare, arbetsgivare och samhälle. Arbetstid är ett av de mest centrala villkoren för arbete, kanske endast efter lön i rang. Arbetstiden påverkar inte bara själva arbetet, utan även arbetarens liv utanför arbetet. Det är värt att komma ihåg att redan den allra första ILO-konventionen, nummer 1 från 1919, handlar om arbetstid. Där slås åttatimmarsdagen fast (men då arbetade man sex dagar i veckan, så det var 48-timmarsvecka).
I debatten idag framförde talare från fackliga organisationer, arbetsgivare och regeringar från hela världen sina synpunkter. Arbetsgivare sade bland annat att nu gällande arbetstidsregler är överdrivet strikta i det moderna samhället. EUs regeringsföreträdare sade att skydd för arbetstagares hälsa och balans mellan arbete och privatliv är grundpelare för EUs policy på området. EU framhöll också social dialog och kollektivavtal som viktiga instrument för reglering av arbetstid. De nordiska ländernas regeringar företräddes av Norge, med ett inlägg som komplement till EU-inlägget. Där betonades skydd av arbetstagares hälsa, bland annat i ljuset av nya krav som ställs i form av ständig tillgänglighet genom digitalisering och globalisering. Kollektivavtal för arbetstidsreglering framhölls som en välfungerande modell. Fackliga företrädare tog upp behov av arbetstidsreglering och exemplifierade med ökningar av hälsoproblem som kan knytas till gränslös arbetstid. Därtill tog fackliga talare upp prekära anställningsformer som särskilt utsatta. Dessa typer av anställningar sägs ge flexibilitet, men de allra flesta arbetare vill ha ett arbete tills vidare och med så förutsägbara villkor att man kan planera sin ekonomiska situation. På många håll i världen är låga löner ett stort problem, som hänger ihop med reglering av arbetstiden. Sammanfattningsvis påminns vi om att arbetstidsfrågor måste finnas med som en aktiv del i debatten om framtidens arbete.
