Idag kunde det ha varit Storbritanniens sista dag som medlem i EU. Brexit har verkligen präglat EU-arbetet i flera år. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), som igår och idag har plenarmöte i Bryssel, hade igår besök av EUs chefsförhandlare i brexit-frågan, Michel Barnier. Han talade om det avtal som slutits. De svåraste frågorna handlar om gränsen till Irland. Freden i Nordirland måste bevaras. Likaså måste den inre marknaden upprätthållas. I debatten talade kommittéledamöter bland annat om att värna rättigheterna för de medborgare i såväl EU som Storbritannien, som berörs konkret av brexit genom var de bor och arbetar.
Bland de yttranden som antogs finns flera som berör hållbarhetsfrågor. I ett tilläggsyttrande om den årliga tillväxtöversikten, där EESK framhåller att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt produktiva investeringar och investeringar i social infrastruktur, i syfte att prioritera hållbar tillväxt, och åt åtgärder för att genomföra pelaren för sociala rättigheter för att man ska kunna undvika en tilltagande social, ekonomisk och miljömässig ojämlikhet. Ett annat yttrande handlar om kommissionens rapport om tillämpningen av handlingsplanen för cirkulär ekonomi. EESK menar att omställningen till cirkulär ekonomi måste drivas framåt på nationell, regional och lokal nivå och anpassas till lokala frågor. Medborgarnas perspektiv på cirkulära lösningar måste uppmärksammas. Konsumenternas förståelse och engagemang är avgörande för att omställning till cirkulär ekonomi ska lyckas. Införandet av kretsloppsmärkning skulle kunna hjälpa konsumenterna att göra hållbara val. Vidare antogs ett yttrande som tar upp att agendan för hållbar utveckling länge har betraktats som en miljöfråga, och att den sociala dimensionen varit förbisedd. Målen för hållbar utveckling bygger på värden som solidaritet och mänskliga rättigheter, social rättvisa och jämlikhet, demokrati och delaktighet. De 17 målen för hållbar utveckling kan genomföras genom att ta itu med sociala problem samtidigt med de miljömässiga och ekonomiska.
Den fackliga gruppen hade under sitt förmöte besök av den föreslagne blivande kommissionären med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, Nicolas Schmit. Han sade att den sociala utvecklingen i EU de senaste åren varit dyster, eftersom fattigdomen ökat. Däremot har EU gjort politiska framsteg genom att revidera utstationeringsdirektivet och att anta pelaren för sociala rättigheter. Under den kommande mandatperioden kommer förslag som ska syfta till att förbättra löneläget i EU genom att stärka kollektiva förhandlingar och för att förbättra minimilöner, som finns i 22 EU-länder. Han sade tydligt att de nordiska modellerna med kollektivavtal ska skyddas.
