Till lo.se Sök Meny
Språket impregneras allt mer av högerideologi

Språket impregneras allt mer av högerideologi

Vi lever i en tid när ordval och språk mycket medvetet används för att påverka vårt tänkande. Sedan 1980-talet har vi sett en kraftig ökning av näringslivsfinansierade tankesmedjor och diverse politiska retorikkonsulter och experter. Staber av högutbildade sitter idag och funderar över hur de genom att påverka hur vi uttrycker oss kan styra samhällsutvecklingen. Det handlar om att skapa nya begrepp eller fylla gamla med ett innehåll som passar bestämda intressen. Exemplen är många.

”Skattetryck” är ett negativt värdeladdat ord. Det hör man på själva ordet. Vem vill ha ett ”tryck” på sig när man vaknar på morgonen? Ett mindre värdeladdat ord är ”skattekvot” eller ”skatteandel”. Men sen 1980-talet har olika ekonomer och politiker alltmer använt ordet ”tryck” som del i en politisk kursändring. Det handlar naturligtvis att påverka opinionen till att bli mer positiv till olika typer av skattesänkningar, sådant som lindrar ”trycket”…

Ett annat ord mer positivt värdeladdat ord är ”fristående aktörer”. Det ordet hörs allt oftare som benämning på privata aktiebolag som finansierar sin verksamhet med skattemedel. Den fråga man bör ställa sig är naturligtvis: fristående från vem? För de aktörer man syftar på är ju knappast fristående från sina aktieägares vinstintressen. Det är lätt att inse varför man i det framväxande välfärdsindustriella komplexet gärna kallar privata aktiebolag för ”fristående aktörer”. Det låter ju så bra…

Begreppet ”utanförskap” är ännu ett exempel på hur ideologin impregnerat språket (läs mer i denna blogg). En av landets främsta arbetsmarknadsforskare, professorn i nationalekonomi vid Uppsala Universitet Bertil Holmlund, ifrågasatte utanförskapsbegreppet redan när den moderate finansministern Anders Borg hårdlanserade det (Upsala Nya Tidning, juli 2008): ”Att beskriva all frånvaro från arbete som kompenseras med ekonomisk ersättning från socialförsäkringssystemen som utanförskap gränsar till missbruk av modersmålet”, skriver Holmlund.

Vill man hårdra det hela kan man uttrycka det så här; Det är enkelt att skapa ett samhälle helt utan ”utanförskap”. Avskaffa alla offentliga skyddsnät och låt människor falla rakt ned i hemlöshet eller tas om hand av anhöriga när de exempelvis drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. Utan sociala transfereringar – inget ”utanförskap”. Det är onekligen lätt att förstå att mannen som skrivit boken ”Generell välfärdspolitik – bara magiska ord” gärna talar om ”utanförskapet” istället för om klassklyftor, ojämlikhet och relativ fattigdom.

I detta perspektiv kan man också förstå varför de som vill skära ner välfärden hellre kallar socialförsäkringarna för ”bidrag”. Det handlar naturligtvis om att socialförsäkringarna, i vårt land liksom i jämförbara välfärdsstater, har en högre grad av legitimitet hos gemene man än bidragssystemen. Vill man skära ner på socialförsäkringarna blir därför en del av strategin att döpa om dem till bidrag.

När man hör begreppet ”försäkringsmässighet” användas av högerpolitiker handlar det dessutom nästan alltid om att skärpa reglerna och se till att färre försäkrade kan ta del av försäkringen. Sällan uppmärksammas att allt fler har en allt mindre del av inkomsten försäkrad pga låga inkomsttak eller att de försäkrade faktiskt själva är med och finansierar socialförsäkringen genom att avstå löneutrymme till olika tydligt destinerade sociala avgifter.

Lyckas lobbyisterna få de nya begrepp man skapat eller de gamla man laddat om att användas av meningsmotståndare är detta naturligtvis en stor framgång. Men ännu bättre är det om man kan påverkar samhällsdebatten så att ens meningsmotståndare själva myntar slagord eller ”oneliners” som gör det svårare att ifrågasätta den värdegrund och de intressen som lobbyisten försvarar.

Ett sådant exempel är när socialdemokrater upprepar uttrycket ”den som kan arbeta ska arbeta”. Förmodligen gör man det för att undvika att högern ska kunna stämpla s-partiet som ett ”bidragsparti”, som nedprioriterar tanken på hög arbetsmoral och att ”göra rätt för sig”. Men tänker man lite djupare på innebörden i uttrycket inser man snabbt problemen i relation till den socialdemokratiska välfärdsmodellen.

Grundtanken i den välfärdsmodell som socialdemokratin skapat är ju att vi inte alltid ska eller bör arbeta när vi kan det. Det innebär naturligtvis inte att socialdemokratin står för låg arbetsmoral. Men ibland ska vi utbilda oss, ibland ska vi vara hemma med våra barn, ibland ska vi rehabiliteras eller återhämta oss i hemmet för att återfå arbetsförmåga, ibland ska vi ha semester och ibland ska vi vara pensionärer och ”njuta vårt otium”. Detta ska vi göra inte bara för att det är bra för oss som individer, utan också för att det är bra för hela samhället.

Det är ingen tillfällighet att kravet på åtta timmars arbetsdag var ett av de första och viktigaste kraven som arbetarrörelsen reste vid bildandet. Den socialdemokratiska välfärdsstaten och fackföreningsrörelsen har historiskt frigjort löntagarna från tvånget att från vaggan till graven ständigt arbeta för att överleva. Ja, den tanken har dessutom skapat en samhällsmodell som kännetecknas av såväl samhällsekonomisk effektivitet, konkurrenskraft som hög grad av jämlikhet och jämställdhet.

Till sist. Makt påverkar våra umgängesformer, både i och utanför arbetet. Makt byggs i relationer. Klass- och könsmakt märks i ögonkast, stresshormoner och förslitningsskador. Men makt utövas också med hjälp av ord. Vi färgsätter världen med våra ord. Med vårt språk kan vi förtrycka, förklara, befria och förändra. Det handlar i grunden om hegemoni och kampen om det så kallade problemformuleringsprivilegiet. Just nu är det svårt att förneka att högerkrafterna har ett ovanligt stort övertag i den kampen. Ska vi som vill se en ökad jämlikhet lyckas flytta fram positionerna är det nog viktigt att inse innebörden i det uttryck Franz Kafka en gång myntade: ”Kapitalismen är ett tillstånd i världen och i själen”.

4 svar på ”Språket impregneras allt mer av högerideologi”

  1. ingemar lundin skriver:

    Kafka har aldrig sagt så. Eller har jag missat? Kan du referera till verk…..Vänl. Ingemar

    1. Kjell Rautio skriver:

      Citatet är hämtat från en bok av Gustav Janouch, Samtal med Kafka (sv övers 1957). Boken bygger på dagboksanteckningar som författaren förde under sina samtal med Franz Kafka mellan åren 1920-1923. Hela citatet lyder: ”Kapitalismen är ett system av beroenden som går inifrån och ut, utifrån och in, uppifrån och ner och nerifrån och upp. Allt är beroende, allt är fjättrat. Kapitalismen är ett tillstånd i världen och i själen.”

  2. Läsare skriver:

    Ordklyveriet ..har under i över 20 år snart varit en märkligt vinkling av verkligheten,,
    Sjuka sjukskrivna anses som arbetslediga ???
    Sjukpenning = bidrag ???
    Försäkrade i befintligt skick tom 65 år= verkar ha fallit helt ur ramen likaså sgi,,som aldrig bör /skall nollas..
    Anställda lika med arbetslösa…
    Har man jobbat i sitt liv så blir en märklig sits att hamna i systemet noll,, viljet lär vara ett redigt avsteg mot rättens grund.. lika illa som friskförklaringskassan som parkerat sjukdons drabbade på af,,, allt för sänka sjuktalen, avstegen har bevisligen drivit frsm detta ras inom sjukförsäkrongen och rättssäkerhen, etiken, , moralen har varit redigt låg hos så väl riktlinje skaparna, så väl fk som lagstiftare,, ,
    Allt fler hamnar i fel system heller tom med inget alls och efterevnaden av grunden i grundlagen sjukförsäkringens grund ör snart minne blått,,, och rättssäkerhet, kvalite, finns inte på kartan ens,,
    Så nog är ordklyveri alltid, försäkrade har dumpats ut ur försäkringen, ,

    Så problemen för enskilde försäkrade kvarstår,,vi som avstått löne utrymme för ha ett bra skydd om oturen med sjukdom skulle drabba enskild,,,, ser man till processens utgång återstår etterstupat i nollan,,,

    Det redigt haveri , på alla fronter och lagen är inte ändrad, utan det ör tillämpningen som ändrats..och röttsrltan består,,och bonus regnet över konsluterna inhyrda verkar vara ett otyg, lika illa som förvaltningsrätternas obefintliga objektivitet ,, i sunen på enskilda och dess grundrött alla principer äro kränkta. ..

  3. MiriMari skriver:

    Bra skrivet och väl värt att tänka på. Att använda ordet bidrag istället för ersättning ska behöver vi väl bevaka.
    Innan vi vet ordet av har den skatteplikt vi har till bl a socialförsäkringen tvättats bort och ersatts av ordet bidrag när vi skattebetlare blir sjuka. Ordet bidrag är inget bra ord i dessa sammanhang. Låt oss påminna oss att aldrig byta ut ordet ersättning mot bidrag. Vi ska inte låta oss gå på den niten, att politiker oavsett linje får oss att tro att förvrängda ord får en högre sanningshalt ju oftare den används. Den fabriceringen hoppar vi över.
    Skattetryck är ett annat ord som försäkringstagare inom socialförsäkringen oftast inte har känt av. Möjligen kan det vara det trycket som finns att när man blivit sjuk och får ut sin legitima försäkring att man skattar för inkomstskatt, precis som löntagare gör. Samma lika. Något annat skattetryck är det svårt att känna till just i försäkrings-tagare-gruppen, dvs vi som har ersättning.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.