Till lo.se Sök Meny
Ekot synar SD:s (obefintliga) arbetsmarknadspolitik

Ekot synar SD:s (obefintliga) arbetsmarknadspolitik

Ekots senaste lördagsintervju (1/2) var kortare än den brukar vara, men inte mindre spänstig. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson frågades ut om partiets historia med rötter i nazismen, det växande samarbetet med Kristdemokraterna och Moderaterna och om inställningen till en misstroendeförklaring mot regeringen om arbetsrätten. Mest uppseendeväckande, enligt min uppfattning, var dock Jimmie Åkessons okunskap om arbetsmarknadspolitiken.

Nu valde regeringen att gå fram med en reformering av Arbetsförmedlingen som innebar att man lade ner en massa kontor i glesbygd och landsbygd, och vi tycker verkligen att det är att börja i fel ände.” kan man höra Åkesson säga en bit in i inslaget (19:05-19:19).

Låt oss backa tillbaka bandet lite grann.

Den 12 december 2018 blev det klart att riksdagen röstade igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotion för 2019, framför övergångsregeringens budgetproposition. Detta efter att M-KD-budgeten fick stöd från Sverigedemokraterna och eftersom Centerpartiet och Liberalerna valde att lägga ner sina röster i voteringen.

M-KD-budgeten innebar stora konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken. Den innehöll besparingar på de arbetsmarknadspolitiska insatserna med 4,5 miljarder kronor och på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 800 miljoner kronor jämfört med 2018. Nedskärningarna tvingade Arbetsförmedlingen att vidta drastiska åtgärder. En vecka efter budgetbeslutet bestämde Arbetsförmedlingen att stoppa nya beslut om extratjänster (igår rapporterade SVT om att detta beslut gjorde att färre nyanlända fick jobb). Kort därefter kom beskedet att Arbetsförmedlingen planerar att säga upp 4 500 medarbetare och att 130 kontor kommer att läggas ned.

Det var alltså inte regeringen som ”lade ner en massa kontor i glesbygd och landsbygd”. Den socialdemokratiskt ledda regeringen kunde definitivt ha gjort mer för att mildra konsekvenserna, inte minst genom tillskott i vårändringsbudgeten några månader senare, men faktum är att SD bär en stor del av ansvaret för de nedlagda kontoren, eftersom partiets röster på M-KD-budgeten avgjorde den ekonomiska politiken för 2019.

SD ville dessutom gå längre än Moderaterna och Kristdemokraterna. Om SD:s egna budgetförslag hade röstats igenom hade nedskärningarna på förvaltningsanslaget varit mer än dubbelt så stora, vilket sannolikt hade inneburit betydligt fler personaluppsägningar och kontorsnedläggningar.

Lite senare i intervjun kan man höra Jimmie Åkessons säga:

Vi gör en ganska stor besparing på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag…men bedömningen är ju att de pengar som går till arbetsförmedling, som ju är någonting annat än det Arbetsförmedlingens anslag i första hand används till idag, de pengarna finns ju kvar.” (19:51-20:11)

Åkesson menar alltså att resurserna till förmedlingsinsatser finns kvar i SD:s budgetförslag. Det är en uppgift som inte heller stämmer.

Huvuddelen av förmedlingsverksamheten för arbetslösa utförs idag av Arbetsförmedlingens personal. Verksamheten finansieras genom myndighetens förvaltningsanslag. En mindre del av de arbetslösa deltar i Arbetsförmedlingens upphandlade tjänst Stöd och matchning (tjänsten hade i genomsnitt 13 800 deltagare under 2019). Den som blir anvisad till Stöd och matchning erbjuds förmedlingsinsatser av privata aktörer under en begränsad tid. Dessa insatser ingår i budgetanslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser, tillsammans med insatser såsom förberedande utbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning samt vissa subventionerade anställningar. Anslaget slaktades hårt i Sverigedemokraternas budgetförslag. Faktum är att hälften av de 8,9 miljarder som regeringen avsatte för 2020 togs bort. Dessutom halverades anslaget 1:12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar (regeringen avsatte 5,3 miljarder för dessa insatser under 2020). I en reservation från SD i riksdagen framgår att de båda anslagen ska ”därefter avvecklas helt” (se SD:s reservation till Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2019/20:AU2). Det betyder att cirka 14 miljarder för att arbetslösa ska komma i arbete försvinner, exklusive neddragningarna på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag.

I samma dokument går att läsa att Sverigedemokraterna anser att ”subventionerade anställningarna på sikt ska avvecklas och ersättas av utbildningsinsatser”. Utbildningsinsatser för arbetslösa ingår i anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser som ”avvecklas helt”. Även de drygt 400 miljonerna som regeringen avsatte för studiestartsstödet till kortutbildade långtidsarbetslösa tas bort i SD:s budgetförslag.

Sverigedemokraterna satsar med andra ord varken på förmedlingsinsatser, subventionerade anställningar eller utbildningsinsatser för arbetslösa.

Om ni får igenom den här politiken, vad händer då? Vem ska ta hand om dem som står längst ifrån arbetsmarknaden?” frågar reportern.

Det är klart att vi har beräknat det på ett sätt som gör att det finns pengar till arbetsförmedling, på det sätt som vi föreslår.” svarar Åkesson. Han tillägger:

Antingen läser du fel i budgeten eller så står det fel i budgeten.

Senare under intervjun hänvisar reportern till forskningen som ger stöd för att arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar förkortar vägen till riktiga jobb. ”Får de inte stöden kommer de att vara långtidsarbetslösa väldigt mycket längre” förklarar reportern (23:47-24:21).

Forskningen som reportern hänvisar till kommer troligen från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. På senare år har IFAU presenterat ett antal studier som visar att de arbetsmarknadspolitiska insatserna har gett positiva effekter. Forskarna finner att subventionerade anställningar som riktas till grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden påskyndar övergången till ordinarie (osubventionerade) anställningar (se här), att subventionerna bidrar till ökad sysselsättningsutveckling för de anställande företagen (se här) och att arbetsmarknadsutbildning leder till ökad sysselsättning och ökade livsinkomster för deltagarna (se här).

Jimmie Åkesson kallar reporterns hänvisning till forskningen ”fikonspråk”.

Det du läste upp precis låter verkligen som fikonspråk i mina öron. Det är en omskrivning för att det är inte någon särskilt lyckad reform. Det här är inte särskilt effektiv politik, men vi håller den ändå för vi vet inte vad vi ska göra istället.” svarar Åkesson. Han fortsätter:

Min tolkning bygger ju på det faktum att väldigt få som genom det här får riktiga jobb. Och då finns det bättre sätt att skapa riktiga jobb och att göra dessa människor anställningsbara för riktiga jobb.”

Okej. Vi kanske inte kommer längre med den frågan” suckar reportern och går vidare till ett annat intervjuämne (25:25-25:40).

Hur kommer det sig att SD kommer undan så lättvindigt i debatten med extrema försämringar för vanligt folk?

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

5 svar på ”Ekot synar SD:s (obefintliga) arbetsmarknadspolitik”

  1. Karin skriver:

    Journalisten i Ekots lördagsintervju var ju påläst och ovanligt duktig. Hon visste vad hon talade om och Åkesson kunde inte dribbla bort henne, en eloge till henne. Men så är det tyvärr väldigt sällan. Sverigedemokraterna och Jimmy Åkesson är ofta i Aktuellt och Agenda och jag har reagerat på att JÅ kommer undan med rena lögner, ofta. Journalisten ställer inga följdfrågor eller reagerar inte alls på lögnerna, så jag mailade Anders Holmberg på Aktuellt och frågade hur det kom sig att JÅ kommer undan så lätt med rena lögner. Fakta och åsikter är inte samma sak. De sitter i Riksdagen och ska behandlas på samma sätt som övriga riksdagspartier tyckte jag. Han svarade bl.a. så här på mitt mail: ”Sen måste jag nog få förklara lite hur både jag och Aktuelltredaktionen ser på debatter. Vi anser att det är just åsikter som ska brytas mot varandra. Fakta, som tex hur många som söker asyl i Sverige eller om koldioxidutsläppen ökat eller minskat är sånt som inte ska debatteras.” Jag tycker vi ska kunna förvänta oss mer av Public service kanalerna.

  2. Bo Alsén skriver:

    Frågan berör människor som står långt från arbetsmarknaden. Människor som är en svag grupp i samhället och därför behandlas styvmoderligt. Att inte satsa på denna grupp är tyvärr ett utslag av egoismen som är en stark drivkraft i dagens samhälle. Ge mindre till de som redan är svaga, ”de är ju ändå mest en belastning för oss andra”. Hoppet måste finnas hos de som råder över utvecklingen, hoppet att alla ska få en rättvis chans. Det är dags att prata jämlikhet igen och rättfärdiga satsningar på svaga och marginaliserade människor i Sverige.

  3. Per Björkenstam skriver:

    Kunde inte skrivit det bättre själv.
    Åkesson kommer alltför ofta undan.
    Men inte denna gången. Monica Saarinen var verkligen påläst.
    Jag tror att man är väldigt rädd i media för att stöta sig med SD. Det har pågått en diskussion om att SD behandlats illa och att media är vänstervridet. Därför håller man igen.
    En farlig utveckling.

  4. Helena Andersson skriver:

    För att det sparats på landsbygden hela tiden. De som bor där är mycket missnöjda . De känner att ingen tar deras parti utan alla pengar satsas på att utveckla städerna. Lyssna på folket som bor i mindre samhällen. Spar inte på statliga medel genom att ta bort servicekontor, lasarett osv på landsbygden. Lyssna på dem och ge dem en chans att leva och utvecklas där de vill , nämligen på landsbygden. Se på statistiken att de flesta SD anhängare bor på landsbygden.

  5. Marianne Lamprecht Forsberg skriver:

    Möjligen för att journalisterna inte är tillräckligt pålästa, ellre är de rädda?

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.