Till lo.se Sök Meny
Hoten mot fackligt aktiva i världen ökar

Hoten mot fackligt aktiva i världen ökar

ITUC publicerar nu sin årliga rapport om kränkningar av fackliga rättigheter i världen, The Global Rights Index.

Rapporten ger en mörk bild av hur fackligt aktiva runt om i världen kränks och förhindras i att försvara sina grundläggande rättigheter. Rapporten visar att situationen har blivit ännu sämre jämfört med tidigare år. Tydligast framgår det av rapporten att fackliga organisationer har hindrats i sina aktiviteter i 89 länder jämfört med 86 länder 2019.

ITUCs medlemsorganisationer rapporterar från de länder de är aktiva i. Den samlade bilden utgör grunden för indexet. I årets version framgår det att rätten att strejka är kriminell i 85 procent av länderna, bl.a. Vitryssland, Bolivia, Chile och Ecuador. I 80 procent av länderna omfattas allt färre arbetare av kollektivavtal och föreningsrätten kränks i 74 procent av länderna, exempelvis i Egypten och Honduras. Listan på överträdelser går att göra lång och läsningen ger en alltigenom pessimistisk bild av läget för världens arbetare.

Mellanöstern och Nordafrika är de regioner som är allra svårast för arbetare och sämst på att respektera fackliga och mänskliga rättigheter. Konflikterna i bl.a. Palestina, Syrien, Jemen och Libyen utsätter arbetare för extrema situationer. Dessutom i kombination att de länder med den mest repressiva politiken mot fackliga rättigheter finns i regionen.

The ITUC Global Rights Index publiceras för sjunde året, över de länder som respekterar fackliga rättigheter allra sämst och där arbetare är utsatta för störst risk för kränkningar:

  1. Bangladesh                                                  6. Honduras
  2. Brasilien                                                        7. Indien NY                          
  3. Colombia NY                                                8. Kazakstan
  4. Egypten NY                                                  9. Turkiet
  5. Filippinerna                                                10. Zimbabwe                                                

Indien, Colombia och Egypten är nya på listan, garantierna för att grundläggande rättigheter ska respekteras är i det närmaste obefintliga. I botten på listan (de länder som arbetare är mest säkra i) återfinns de nordiska och europeiska länderna, tillsammans med Uruguay. Det betyder att rättigheterna respekteras, men det finns fortfarande åtskilliga fall även i dessa länder där arbetares rättigheter kränks.

Försvaret och kampen för fackliga rättigheter och ett anständigt arbetsliv utförs varje dag av fackligt aktiva kvinnor och män runt om i världen. Under hot och extrema förhållanden offrar de sig för en bättre framtid. För att uppnå förändring krävs strängare övervakning av respekten för arbetare.

Stater måste tvingas att leva upp till folkrätten och internationella åtaganden, såsom ILO-konventioner och andra regler. Fackföreningar kan bara stärkas när lagar åtföljs och rätt miljö finns att växa i. Det är mycket svårt för fackföreningar att växa och försvara sina rättigheter i repressiva stater med hög korruption, ett tydligt exempel just nu är LOs systerorganisation ZCTU i Zimbabwe. Trots att de är välorganiserade så har de extremt svårt att utföra sin lagliga rätt. 

Hårdare krav om ansvarstagande ska ställas på företag för att upprätta hållbara ekonomiska modeller för företag och arbetsgivare. När affärsmodellen bygger på kortsiktiga vinster utan samhällsansvar och sund konkurrens drabbas alltid arbetarna värst. Fackens roll är att pressa på så att företagens produktionskedjor är hållbara och respekterar fackliga och mänskliga rättigheter. Produktionskedjorna ska vara hållbara och transparenta i alla delar.

Arbetsmarknaden ändras blixtsnabbt i spåren av ny teknik och globalisering. Nya former av företag och anställningsformer hotar vunna framgångar för facken. För arbetstagare har globaliseringen inneburit att företag lätt kan ställa om verksamheten, byta produktionsland och/eller ersätta en grupp arbetskraft med en annan. LO är för en öppen handel för att det skapar jobb och tillväxt. Det är samtidigt avgörande att internationell handel sker på jämlika villkor. Arbetstagares rättigheter måste alltid respekteras och får aldrig ses som ett fördyrande hinder för handel. ITUCs Global Rights Index visar tydligt på att den fackliga kampen för att återta grundläggande rättigheter för arbetare bara har börjat.

Rapporten kan läsas här:

6 svar på ”Hoten mot fackligt aktiva i världen ökar”

  1. Ulf Björk skriver:

    Om högerpartierna Sverigedemokraterna.Moderaterna och Kristdemokraterna skulle få regeringsmakterna så tror jag att dem kommer att genomföra massor med förändringar som skulle drabba våra medlemmar med hänvisning till hur det ser ut i andra länder.
    Försämringar av
    LAS ,MBL ,Fötroendemannalagen arbetsskadeförsäkringen sjukförsäkringen,
    Pensionen arbetsmiljölagen m m.
    Motioner som vi genom facklig politisk samverkan genomfört och Moderatena alltid varit emot.

    1. Oscar Ernerot skriver:

      Högerpartierna i Sverige är arbetarfientliga, bara de senaste dagarna har detta visat sig när man röstade igenom begränsningar för skyddsombuden. För att säkra att Sverige ska fortsätta driva på för solidaritet och jämlikhet internationellt måste vi stärka arbetarnas situation i Sverige men det visar också att internationellt fackligt arbete är viktigare än någonsin. Världens arbetare är förenade på en gemensam global marknad, kampen för mänskliga rättigheter i arbetslivet måste också föras där. https://arbetet.se/2020/04/23/stopp-for-forslag-om-regionala-skyddsombud-chockerande/

  2. Daniel Kristoffersson skriver:

    Vi lever i en på många sätt hemsk värld. Detta betyder att vi aldrig skall rucka på den solidariska kampen vi för genom bla internationellt fackligt arbete! Men man får inte heller glömma vikten av att vi tillsammans kan ta vissa beslut. Vi kan välja bort exempelvis vissa länder att semestra i. Vi kan alla ställa krav på våra ”egna” företag där vi arbetar genom att tex kräva att företagen tar sitt ansvar ute i världen, att mänskliga rättigheter såsom facklig orgaisering skall vara en självklarhet i alla led osv. Det finns massor att göra o hjälps vi åt kan vi försätta berg.
    Kampen går vidare, tillsammans 🙂

    1. Oscar Ernerot skriver:

      Den fackliga kampen har alltid varit internationell. Nu mer än någonsin behövs den solidariteten. Arbetare ställs mot arbetare på en globaliserad arbetsmarknad. Facken globalt arbetar tillsammans för att förhindra oseriösa företags samvetslösa utnyttjande av arbetare, bl.a. genom ITUC, https://www.ituc-csi.org/?lang=en Som du säger så kan också vi som individer och medlemmar i facket göra vårt, alltid välja företag med kollektivavtal, ställa krav på svenska företag att respektera arbetares rättigheter både i Sverige och internationell. För att vi ska lyckas måste vi föra kampen tillsammans med arbetare oavsett i vilket land man finns.

  3. Irja Fors skriver:

    De individuella lönerna inom Kommunal ger tysta arbetstagare som inte törs protestera mot dålig arbetsmiljö. Den nya ”Lasen” kommer också att tysta den som borde protestera. i Iånga loppet kommer det att göra fler pandemier får fäste.
    Med vänlig hälsning
    f.d. Huvudskyddsombud i en Kommunalsektion

    1. Oscar Ernerot skriver:

      Det nya förslaget om en försämrad LAS kommer precis som du säger få extrema effekter. Arbetare som tvingas acceptera otrygga arbetsvillkor, osäkra anställningar blir också arbetare som inte vågar säga ifrån. Från LO driver vi därför kraven om att förslaget ska stoppas, skriv gärna på här: https://anstallningstrygghet.nu/

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.